Trots segrar i domstol om olagliga monopol får amerikanska myndigheter nej till uppdelning av Google och Meta.
Fällda men orörda: Därför vågar ingen dela upp techjättarna
Washingtons försök att bryta upp de största teknikbolagen stöter på allt större motstånd.
Efter flera år av intensiv kartellbekämpning har amerikanska domstolar visat sig tveksamma till att dela upp företag som Google och Meta, trots att de funnit bevis för olagliga monopol.
Federala myndigheter i USA har under det senaste året misslyckats med att övertyga domare om att beordra teknikjättarna att avyttra stora delar av sina verksamheter, skriver Financial Times.
Kraven har bland annat gällt Chrome-webbläsaren från Google och Instagram från Meta.
2025: När teknikens genvägar blev bakvägar
2025 blev året då digitala beroenden sattes på prov. Hackerattacker, AI-problem och molnkaos gav nya insikter om sårbarhet.
Återhållsamhet har präglat besluten
Domarna har visserligen slagit fast att företagen upprätthållit olagliga monopol, men de har varit återhållsamma med att använda de strängaste åtgärderna.
En viktig faktor är den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens, som fått domstolarna att tveka.
Missa inte: Zuckerberg anklagas för att ”slakta” sitt eget bolag. Realtid
När domare Amit Mehta förra året fastslog att Google använt miljarder dollar för att upprätthålla ett olagligt monopol inom internetsökning, vägrade han ändå i september att beordra en avyttring av Chrome eller Android-operativsystemet.
Mehta hänvisade till hotet från AI-chatbottar mot Googles sökverksamhet som en avgörande faktor för hans beslut att införa mildare åtgärder.
”Framväxten av generativ AI förändrade riktningen i det här målet”, skrev Mehta i sitt beslut.
Liknande för Meta
Även i fallet mot Meta spelade AI en central roll.
Domare James Boasberg konstaterade att det ”massiva språnget inom AI” drastiskt förändrat sociala medier sedan Meta förvärvade Instagram och WhatsApp 2012 och 2014.
I november slog Boasberg fast att Meta inte innehar ett olagligt monopol, enligt FT.
Läs även: Big Short-kändisen: AI-bubblan spricker snart. Dagens PS
Jonathan Kanter, tidigare chef för kartellenheten vid justitiedepartementet under Joe Biden, uttryckte besvikelse över domsluten.
”Jag önskar att domstolarna hade varit mer beslutsamma”, säger han enligt FT och pekar på att USA varit för långsamma med att agera i realtid när teknikbolagen köpt upp konkurrenter.
Varnar för maktkoncentration
Samtidigt varnar röster för att koncentrationen av makt hos några få företag skapar allvarliga problem.
I en artikel i Time Magazine skriver Asad Ramzanali från Vanderbilt Policy Accelerator att Nvidias investering på 100 miljarder dollar i OpenAI är ”det senaste steget i en decennielång kampanj av Big Tech att ta kontroll över varje lager av den digitala ekonomin”.
Människorättsorganisationen Amnesty International uppmanar nu regeringar världen över att bryta upp teknikjättarna.
Missa inte: Google utnyttjas i ny bluffvåg – tusentals företag lurade. Realtid
I en rapport från augusti 2025 som Euronews rapporterar om, riktar organisationen kritik mot Google, Meta, Microsoft, Amazon och Apple för deras maktkoncentration.
”Dessa få företag agerar som digitala hyresvärdar som bestämmer formen på vår onlineinteraktion”, säger Hannah Storey, rådgivare på Amnesty, enligt Euronews.
Meta svarade på Amnestys anklagelser och sa till Euronews att rapporten innehåller ”flera felaktiga påståenden”. Företaget betonade att integritet står i centrum för allt de gör.
Milda domar kan påverka framtida beslut
Framtiden för de pågående kartellmålen mot Apple och Amazon är oviss när flera rättegångar är planerade till 2027.
Experter menar dock att domsluten från 2025 kan ha späckat domares motvilja mot att dela upp företag och avskräcka myndigheterna från att driva monopolmål.
