Ny forskning visar att effekterna av artificiell intelligens på produktiviteten är långt ifrån givna. Tvärtom kan stora tekniksatsningar initialt leda till sämre produktivitet.
AI-hajpen kan dölja obehaglig sanning – produktiviteten riskerar att falla
Alla pratar om AI som den nya motorn för ekonomisk tillväxt.
Men en ny forskningsrapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) manar till eftertanke.
Rapporten ”Produktivitet i en ny ekonomisk verklighet”, författad av nationalekonomiforskarna Florin Maican vid Göteborgs universitet och Matilda Orth vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), visar att Europa redan har en avtagande produktivitetsutveckling och att gapet mot USA växer.
Frågan är om AI verkligen kan vända den trenden, eller om hajpen leder oss fel.
AI ökar klyftan mellan stora och små företag
Artificiell intelligens driver fram stora produktivitetsvinster för stora företag, medan mindre företag riskerar att hamna på efterkälken. Det visar både internationell statistik och ny svensk forskning.
Forskningen är splittrad
Författarna konstaterar att synen på AI:s produktivitetseffekter skiljer sig markant inom forskarvärlden.
MIT-ekonomen Daron Acemoglu, som tilldelades Nobelpriset i ekonomi 2024, förutspår en blygsam produktivitetsökning till följd av AI.
Andra forskare, som Erik Brynjolfsson vid Stanford, ser i stället tekniken som en drivkraft bakom kraftiga ökningar av BNP och produktivitet.
Missa inte: Miljoner i AI-investeringar – hälften ser ingen avkastning. Realtid
SNS-rapporten understryker att det helt enkelt är för tidigt att dra säkra slutsatser, tidsperioden är för kort, mätproblemen betydande och det saknas tillräcklig data på företagsnivå.
Det i en tid då miljardbelopp pumpas in i AI-satsningar runt om i världen. USA dominerar totalt vad gäller privata AI-investeringar, med en femtonfaldig ökning mellan 2013 och 2021. Sverige ligger långt efter, och antalet AI-relaterade patent i landet är mycket lågt i internationell jämförelse.
Historien varnar: J-kurvan och Solowparadoxen
Rapporten pekar också ut en viktig historisk paradox, den så kallade J-kurvan.
Enligt denna hypotes kan produktiviteten faktiskt sjunka initialt när ny teknik introduceras, innan den så småningom börjar stiga. Ny teknik medför kostnader bortom själva investeringen: förändrade arbetsprocesser, kompetensutveckling och organisatorisk omställning tar tid.
Läs även: Läkare lär AI sitt jobb – ”säkerställer att modellerna är säkra”. Dagens PS
Författarna kopplar detta till den klassiska Solowparadoxen, observationen att datorernas genombrott syntes överallt utom i produktivitetsstatistiken.
Samma mönster riskerar att upprepa sig med AI. Brynjolfsson själv har argumenterat för att det tar tid innan AI-satsningar syns i mätbar produktivitetsförbättring, i linje med just Solowparadoxen.
Europa halkar efter
Samtidigt befinner sig Europa i en bekymmersam sits.
Rapporten visar att EU-länderna har upplevt en kraftig nedgång i arbetsproduktivitet och halkar allt längre efter USA, särskilt från 2019 och framåt. Sverige har klarat sig bättre än EU-snittet, men ökningstakten har stannat av efter pandemin.
Missa inte: AI-hajp? Snarare haveri, visar forskningen. Realtid
Ett oroande tecken är att Sveriges FoU-investeringar som andel av BNP har minskat något, till 3,5 procent, under perioden 2010–2024. Det är en utveckling som går på tvärs mot konkurrentländer som Kina, Israel, USA och Tyskland, vilka alla har ökat sina forskningssatsningar.
Sverige bromsar sina bästa bolag
Bilden förstärks av ytterligare en SNS-rapport om produktivitet.
Enligt nationalekonomiforskarna Anders Åkerman och Horng Chern Wong vid Stockholms universitet har den svenska ekonomin blivit alltmer trögrörlig.
Andelen nya företag som startas har halverats sedan början av 2000-talet, och takten med vilken nya enhörningar skapas minskar.
Läs även: Blankare har fått vittring – vem blir nästa AI-offer? Dagens PS
Samtidigt läggs färre företag ned, vilket innebär att mindre produktiva verksamheter blir kvar längre på marknaden medan de mest effektiva företagen inte växer så mycket som de skulle kunna, enligt forskarna.
Regleringar, skatter, marknadskoncentration och en dysfunktionell bostadsmarknad pekas ut som centrala hinder. Om dessa snedvridningar togs bort skulle produktiviteten kunna öka med upp till 60 procent inom vissa sektorer, uppskattar forskarna.
Rätt investeringar avgörande
Rapporte från Maican och Orth visar att investeringar i ny teknologi, forskning och immateriella tillgångar har tydliga och långsiktiga positiva effekter på produktiviteten, men bara om rätt förutsättningar finns på plats.
Små och medelstora företag har särskilt svårt att dra nytta av ny teknik, och det krävs bättre incitament, relevant kompetens och en robust digital infrastruktur.
Författarna presenterar sex policyförslag, däribland stärkta villkor för immateriella investeringar, bättre skatteincitament för forskning och utveckling, samt bevarad tillgång till globala marknader. Det sista är särskilt angeläget mot bakgrund av de amerikanska tullhoten mot EU under 2025.
Budskapet från SNS-forskarna är tydligt: AI har potential, men den potentialen förverkligas inte av sig själv.
