Efter krisåren pekar fastighetsbolagens nyckeltal uppåt. Men närmare 200 000 hushåll väntar ännu på att få veta vad hyran blir nästa år. Skiljenämnder ska nu avgöra tvister där parterna inte ens kommer i närheten av varandra.
Fastighetsbolagen studsar tillbaka – 200 000 hyresgäster väntar


Mest läst i kategorin
Fastighetsbranschen har återhämtat sig kraftigt.
Driftnettot per kvadratmeter – det som blir kvar efter drift, underhåll och fastighetsskatt – har ökat med 40 procent sedan 2015. Detta enligt Hyresgästföreningens färska granskning av 25 stora fastighetsbolag under de senaste tio åren.
Överskottsgraden i förvaltningen ligger nu högre än före pandemin, enligt rapporten.
Under 2024 började fastighetsvärden stiga igen efter två år av nedgång – och elva av tretton granskade IFRS-bolag redovisade positiva värdeförändringar.
Bland de granskade bolagen sticker Trianon (börskurs Trianon) ut med en överskottsgrad på 67 procent.
Systemet i förhandlingskris
Men återhämtningen har inte lett till någon samsyn vid förhandlingsbordet. Förhandlingarna för närmare 200 000 lägenheter ligger nu i skiljeförfarande.
Detta efter att Hyresgästföreningen i praktiken vägrat förhandla om det som Fastighetsägarnas vd Rikard Ljunggren kallar ”rimliga hyresjusteringar”.
I de flesta kommuner har fastighetsägarna fått nollbud. I Stockholm har Hyresgästföreningen till och med krävt hyressänkningar, skriver han i en debattartikel i Dagens Industri.
Årshyresförhandlingarna tar i snitt sju månader, inklusive skiljeförfarande. Retroaktiva hyror har blivit norm, fortsätter han.

Senaste nytt
Två helt olika verkligheter
Hyresgästföreningens regionordförande Liz Jönsson menar att rapporten punkterar myten om den pressade fastighetsbranschen
”De flesta bolag gör större överskott i dag än före krisen, samtidigt som hyrorna fortsätter upp”, säger hon i ett pressmeddelande.
Fastighetsägarnas vd hävdar däremot att förvaltningskostnaderna, även efter justering för inflation, ökat med nästan 50 procent sedan 2017. Detta medan hyrorna – beräknade på samma sätt – fallit med omkring 10 procent.
Driftnettot, branschens lönsamhetsmått, har minskat med över en fjärdedel, enligt Ljunggren.
Räntechocken bakom konflikten
Kärnan i konflikten verkar ligga i ränteutvecklingen snarare än i driftkostnaderna.
Finansbördan – räntekostnadernas andel av hyresintäkterna – har fördubblats sedan 2021 för många privata bolag, enligt Hyresgästföreningens rapport.
”Snitträntan 2022 för fastighetsbolag var i genomsnitt 2 procent. I dag är den 3,3 procent. Det är en ökning med 65 procent”, säger Fastighetsägarnas chefsekonom Tomas Ernhagen till Dagens Arena.
Men Hyresgästföreningen menar att räntekostnaderna är bolagens egna ansvar.
”Bostadsmarknaden måste bygga på trygghet och långsiktighet, inte på spekulation”, säger rapportförfattare Olof Karlsson i ett pressmeddelande.
Kommunala kostnader rusar
Fastighetsägarna pekar på kraftigt stigande kommunala avgifter. På riksnivå steg fjärrvärmepriserna med 9,2 procent mellan 2024 och 2025 – den näst största ökningen på tre decennier.
VA-taxorna höjdes i genomsnitt med 10,9 procent 2025. I Göteborg ökade VA-taxan med cirka 18 procent 2025, och ytterligare 8 procent väntas 2026, skriver Ljunggren.
Ernhagen säger till Dagens Arena att kostnaderna för elnät, vatten, avfall och fjärrvärme ökat med cirka 60 procent mellan 2022 och 2025.
Hyresgästerna mitt i konflikten
Medan parterna bråkar om siffrorna lever många hyresgäster på marginalen.
Frågan om vem som ska bära kostnaden för branschens lånefinansierade expansion under lågränteåren återstår att lösa – antingen vid förhandlingsbordet eller i skiljenämnder.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.












