Från västvärldens växande skuldberg och en ISK-regel som vänder upp och ner på kalkylen till en nederländsk pensionsreform som kan skaka obligationsmarknaden och en vinter där norrmännen riskerar att salta dina elpriser.
Skuldsmäll, ISK-vändning och elprisrysare


Mest läst i kategorin
Lägg till USA:s hot mot Norge efter oljefondens avhopp, rekordtuffa villkor för nyexaminerade och ett pensionshack som kan ge 200 000 kronor.
Här är veckans mest lästa och varför de kan intressera även dig:
Skuld är veckans tunga trend
Veckans tunga makrotrend var skuld. När OECD pekar på att den samlade statliga och privata skulden på obligationsmarknaden passerat 100 biljoner dollar, blir fördelningen av risk tydlig. Demokratier i väst betalar rekorddyrt, medan Kina och Indien pressar sina lånekostnader.
I Storbritannien når ränteläget de högsta nivåerna på 27 år, samtidigt som Tyskland och USA ligger på 14–18-årshögsta.
Realtids genomgång lyfter att marknaden snarare premierar politiker som ”har viljan och förmågan att skära i utgifterna” än ”starka ledare”, som portföljförvaltaren Gordon Shannon uttrycker det.
Läs mer:
Skuldkrisen som hotar väst. Realtid
Samtidigt varnar Schroders-ekonomen David Rees för att Kinas låga ränta speglar en ”massiv deflatorisk bostadsbubbla”.
Ingen gratislunch där heller. Till detta läggs Ray Dalios oro för en 1930-talsliknande politisk dynamik i USA, med hot mot centralbanksoberoendet och det börjar kännas lite oroligt i magen.
Senaste nytt
ISK 2026 – en oväntad vinnare
Sparandefavoriten ISK står inför både skärpning och lättnad. Statlåneräntans bana talar för en marginell höjning av schablonen. ”Kanske 0,10 procent högre ISK-skatt 2026”, säger Dagens PS-reportern David Ingnäs i Realtid TV, samtidigt som fribeloppet dubblas från 150 000 till 300 000 kronor.
Läs mer:
ISK-skatten – är du en vinnare eller förlorare. Realtid
Ny ISK-skatt påverkar fyra miljoner sparare. Dagens PS
Effekten blir allt annat än linjär: ”För alla som har ett sparande under två miljoner kronor blir det i praktiken en skattesänkning”, säger Ingnäs.
Brytpunkten runt två miljoner blir därmed årets kanske mest praktiska investerarinsikt: sprid kapital, väg in familjekonton – och låt skattereglerna jobba för dig, inte emot.
Pensionsbomb på 125 miljarder Euro
Nederländernas pensionssystem, det största i Europa, går 2025–2028 från förmånsbestämt till avgiftsbestämt. Det låter tekniskt, men följden är högst reell: Fonderna väntas minska innehavet av väldigt långa statsobligationer och rotera mot tillgångar med högre avkastning.
Bara i närtid talas det om försäljningar av långfristiga papper motsvarande cirka 125 miljarder euro. ”Alla vet att evenemanget är där, men ingen vet vad det slutliga resultatet kommer att bli”, säger Ales Koutny på Vanguard.
Läs mer:
Pensionsbomben som kan skaka Europa. Realtid
Räntestrategen Michiel Tukker ställer den enkla, besvärliga frågan: ”Vem blir köparna?” Räkna med volatilitet i den riktigt långa änden och med prislappar där likviditetspremien åter gör comeback.
Sverige får betala för norska elpriser
Elvintern är tillbaka som riskscenario. Ny norsk lagstiftning ger hushållen möjlighet till fasta priser oberoende av spot. I Sverige införs samtidigt kvartspriser vilket innebär i praktiken att Norge kan kräma på sin förbrukning de dyra timmarna, säger elexperten Anne By Nazemi.
Läs mer:
Sverige får ta Norges elnota. Realtid
Grannen driver upp ditt elpris i vinter. Dagens PS
Hon summerar marknadsbilden med torr precision. ”Djupa dalar och höga toppar, helt enkelt.” Svenska kraftnät ser ändå en förbättrad effektbalans vid normalvinter, men varnar för underskott vid sträng kyla.
Även USA tycker att Norge skaver
När Norska oljefonden kastar ut fem israeliska bolag och amerikanska Caterpillar, blir reaktionen i Washington ovanligt skarp.
”Vi är mycket oroade”, skriver USA:s utrikesdepartement till NRK samtidigt som tidigare Vita huset-rådgivaren Richard Goldberg talar om ”aktiva diskussioner” om motåtgärder.
Något som kan innebär allt från tullar till riktade sanktioner mot förvaltaren NBIM.
Läs mer:
Tydlig varning: Europa är irriterade på Norge. Realtid
För nordiska kapitalägare är lärdomen att ESG-beslut numera har en tydlig geopolitiskt prislapp. Det här är inte bara normstyrning, det är handelspolitik.
Sämsta arbetsmarknaden på 20 år för nyexaminerade
Konjunkturen biter. Färre lediga tjänster och fler sökande pressar etableringen för akademiker.
”Den ser sämre ut … Vissa siffror pekar på att det är den sämsta arbetsmarknaden på 20 år”, säger Viktor Göransson på Akavia.
En nyexaminerad konstaterar att jobbannonserna ofta kräver ”2–3 års erfarenhet”. Det blir en klassisk moment-22-fälla.
Svenskt Näringslivs Ulrika Wallén konstaterar att ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas för att rätt kompetens saknas.
För arbetsgivare är läxan att sänka trösklar och satsa på ”re- och up-skill” för studenter att bygga erfarenhet tidigt via praktik, projekt och nätverk.
Pensionshack värt 200 000 kronor
E55:s lyfter en intressant pensionsvinkel och utmanar ett populärt råd. Att skjuta på uttaget ett år för att få 6–7 procent högre månadsbelopp kan kosta mer än det smakar.
Det är ingen överdrift att säga att man faktiskt spelar med döden, säger Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman, som pekar på att tappet första året (150 000–180 000 kronor ) tar uppemot 20 år att tjäna igen via högre månadspension.
Läs mer:
Lösningen som kan ge dig 200 000 kr extra. E55
Ett alternativ är att börja ta ut pension men fortsätta jobba till riktåldern. Som alltid gäller individkalkyl, men veckans reaktioner visar hur starkt beteendefrågan styr plånboken.
Omelett-gate i Bangkok
All affärsnytta och ingen dessert? Dagens PS-läsarna svalde storyn om 82-åriga Michelin-kocken Jay Fai som tog ”VIP-pris” för en krabbomelett.
Nu riskerar han böter eller i värsta fall fängelse. Myndigheterna agerade och restaurangen lovar tydligare meny. Lärdomen för branschen är begriplig. Prissättning kräver transparens, även när efterfrågan är het.
Läs mer:
Michelin-kock riskerar fängelse. Dagens PS
ANNONS

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.












