Fyra miljoner ISK-sparare står inför en paradoxal situation: högre skatt och större fribelopp – samtidigt. Men det finns en brytpunkt som avgör om du vinner eller förlorar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Fyra miljoner ISK-sparare står inför en paradoxal situation: högre skatt och större fribelopp – samtidigt. Men det finns en brytpunkt som avgör om du vinner eller förlorar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Under 2025 minskade skatten för miljontals ISK-sparare, men 2026 väntas både höjningar och lättnader som skapar ovanliga effekter.
Samma reform kommer både gynna och missgynna sparare beroende på hur stora summor de förvaltar.
Missa inte: Så håller du huvudet kallt inför en stökig börshöst. Realtid TV
Den schablonskatt som dras på ISK-kontots hela belopp har under 2025 legat på ungefär 0,9 procent. Men denna skatt sätts utifrån statslåneräntan som gäller sista torsdagen i november – och den utvecklingen pekar uppåt.
”Nu ser det ut som att statslåneräntan är lite högre än vad den var vid samma tidpunkt 2024, vilket gör att det ser ut att bli kanske 0,10 procent högre ISK-skatt 2026”, säger Dagens PS börsreporter David Ingnäs till Realtid TV.
Skattehöjningen är dock inte helt säker, utan beror på ränteutvecklingen under hösten.
Trots att börsen går i sidled växer sparandet ordentligt.
Samtidigt som procentsatsen höjs genomförs den andra delen av regeringens tvåstegsraket.
Det skattefria beloppet som infördes 2025 på 1v50 000 kronor höjs till 300 000 kronor under 2026.
Detta innebär att alla med sparande under 300 000 kronor inte påverkas alls av den eventuella skattehöjningen.
Läs även: Svenskar går miste om 18 miljarder – varje år. Dagens PS
Den mest överraskande effekten framkommer i en analys från intresseorganisationen Aktiespararna, som beräknat olika brytgränser beroende på spararnas kontostorlek.
”För alla som har ett sparande under två miljoner kronor blir det i praktiken en skattesänkning”, säger Ingnäs.
Det är i alla fall vad statistiken säger.
Men över denna gräns vänds trenden helt. Där får spararna ”en liten höjning mot vilken skatt du betalar i dag” om den förväntade räntesatsen blir verklighet.
Brytpunkten vid två miljoner kronor blir därmed avgörande för om 2026 års reform gynnar eller missgynnar den enskilde spararen.
För par med gemensamt sparande ger Ingnäs konkreta råd om kontouppdelning för att maximera skattefördelarna.
”Har du ett ISK-konto med 250 000 kronor, då tycker jag du ska dela upp det i två konton”, säger han och föreslår att par med 450 000 kronor delar upp det i ”två konton med under 300 000 kronor vardera”.
Samma princip gäller barnsparande som många föräldrar förvaltar i eget namn.
”Då får du inte skattefriheten om barnsparandet slås ihop med ditt eget sparande”, säger Ingnäs.
Mer från Realtid TV:
Har svenskarna blivit beroende av låga räntor? Realtid TV
Analytiker: Kraftigt höjda elpriser hotar Europa i vinter. Realtid TV
Frustrationen bland ägarna växer: Undvik dessa elbilar. Realtid TV
ANNONS
I det senaste avsnittet av Börsbarometern diskuterar Edvard Lundkvist och David Ingnäs både AI, fastigheter och nya råvarutrender. Enligt podden är det nu viktigare att ha is i magen snarare än att försöka tajma exakta kursrörelser. Avsnittets högtryck är otippade råvaror och emerging markets, medan lågtrycken är AI (igen) och fastigheter. Men på fastighetssidan väntar …
Rektor Lars Strannegård på Handelshögskolan vill se en ny typ av ledarskap i en tid där osympatiska figurer dominerar scenen. I en exklusiv intervju berättar han om vikten av bildning, de etiska lärdomarna från Epstein-affären och varför AI gör lärarens roll viktigare än någonsin. Handelshögskolan i Stockholm har under Lars Strannegårds ledning tagit på sig …
Att bygga en portfölj kring utdelningsaktier är en av de mest populära strategierna bland svenska investerare. Men att enbart stirra sig blind på en hög procentsats kan vara riskabelt. David Ingnäs har, efter samtal med förvaltaren Carl-Johan Tjärnström, identifierat tre huvudspår för att hitta de mest lovande bolagen. För att navigera rätt bland utdelningsbolagen bör …
Regeringens beslut att slopa det inkomstbaserade amorteringskravet på bolån från och med den 1 april 2026 välkomnas av många. Men enligt David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS, är reformen otillräcklig. Han menar att hela systemet med tvingande amorteringsregler bör skrotas till förmån för individens frihet. En reform för storstadsborna Det amorteringskrav som nu tas bort …
Efter en vår präglad av försiktiga prognoser och geopolitisk oro ser det svenska konsumtionslyftet ut att utebli. Samtidigt seglar en bortglömd ”försvarsmetall” upp som marknadens nya raket. Veckans börsbarometer kollar hög- och lågtryck på marknaden. Trots förväntningar om att svenska hushåll ska konsumera oss ur lågkonjunkturen, pekar mycket på motsatsen. Den utlovade köpfesten lyser med …