Marknaden reagerar allt svalare på president Trumps nya hot om EU-tullar, samtidigt som dollarn fortsätter att försvagas. Börsbarometerns experter ser tecken på att investerare har lärt sig skilja mellan politisk teater och faktisk handelspolitik.
När Donald Trump i slutet av maj hotade EU med 50 procents tullar från första juni, blev marknadens reaktion anmärkningsvärt mild jämfört med vårens tidigare handelspolitiska utspel.
Börsen föll inte ens två procent – en lugn reaktion med 2025 års mått mätt.
”Det verkar som att folk har börjat tröttna lite på de här utspelen. De får inte samma genomslag”, säger Dagens PS redaktionschef Edvard Lundkvist i premiäravsnittet av Börsbarometern.
”Folk har börjat syna de här stora utspelen”, fortsätter han.
Osäkerhet 2025 års tema
Fenomenet som på Wall Street fått namnet ”Tacotrade” – Trump Always Chickens Out – speglar investerarnas allt mer skeptiska inställning till presidentens hotelser.
Mönstret från hans tidigare mandatperiod upprepas: dramatiska utspel följs av tillbakadraganden eller försvagningar.
Samtidigt som marknaden stabiliseras kring Trumps uttalanden, fortsätter den amerikanska dollarn sin nedåtgående trend. Enligt prognoser har valutans fall bara börjat, drivet av växande osäkerhet kring USA:s ekonomiska riktning.
”Osäkerhet varit som temat för börsåret 2025 – självklart kopplat till Donald Trumps återinträde och vad det har inneburit för marknaden”, konstaterar Lundkvist.
För svenska investerare med globalfonder eller amerikanska aktier innebär dollarns svaghet ett dämpat avkastningsproblem.
Trots att amerikanska börsen stiger, står många fonder stilla när valutaeffekten räknas bort.
”Alla som har globalfonder eller amerikanska börsbolag har ju sett hur sina portföljer dämpas av dollartrycket – framför allt svenska globalfonder som är värderade i kronor men investerar i amerikanska tillgångar”, säger Lundkvist.
Ett tydligt exempel på USA-relaterade marknadsrörelser syns i den danska börsens utveckling.
Köpenhamnsbörsen har fallit 13 procent sedan årsskiftet, främst drivet av läkemedelsjätten Novo Nordisk som har backat 25-30 procent.
Bolagets exponering mot USA har gjort det känsligt för Vita Husets utspel om läkemedelspriser och konkurrens från amerikanska Eli Lilly, som utvecklat enklare administreringsformer för bantningsmediciner.
”Det är ett kvalitetstecken för svenskt näringsliv och för börsen att vi har personer som är villiga att ta över och att det sker”, säger Dagens PS börsreporter David Ingnäs.
Trenden går mot större kvinnlig representation i maktpositionerna. I Wallenbergsfären var fyra av sex nya medlemmar kvinnor, medan Christina Stenbeck har återvänt till Kinnevik (börskurs Kinnevik) efter några års frånvaro.
”Det är en väldigt intressant utveckling”, säger Ingnäs.
Marknadseffekter av ägarskiften
Generationsskiftena får direkta börsreaktioner trots att bolagsfundamenten förblir oförändrade.
Kinneviks aktie har reagerat positivt på Stenbecks återkomst, vilket visar namnens fortsatta påverkan på marknaden.
”I Wallenbergfallet blir det annorlunda eftersom man slussar in folk och sen får de göra en lång resa upp mot toppen”, konstaterar Lundkvist.
Ägarskap, förtroende och berättelser väger åter tungt på börsen. I en tid av politisk osäkerhet och valutaförsvagning söker investerarna stabilitet i namn – snarare än nyheter.
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
Upptäck krypto på Bybit.
Bybit gör det enklare att förstå, köpa och handla krypto. En plattform där tydlighet, trygghet och stabil teknik står i centrum. Oavsett om du är ny eller erfaren får du en smidigare väg in i marknaden.En ny standard.