Att bygga en portfölj kring utdelningsaktier är en av de mest populära strategierna bland svenska investerare. Men att enbart stirra sig blind på en hög procentsats kan vara riskabelt.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Att bygga en portfölj kring utdelningsaktier är en av de mest populära strategierna bland svenska investerare. Men att enbart stirra sig blind på en hög procentsats kan vara riskabelt.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
David Ingnäs har, efter samtal med förvaltaren Carl-Johan Tjärnström, identifierat tre huvudspår för att hitta de mest lovande bolagen.
För att navigera rätt bland utdelningsbolagen bör investerare dela upp marknaden i tre kategorier. Den första omfattar bolag med en direktavkastning på 6 procent eller mer, vilket är dubbelt så högt som börsens genomsnitt på 3 procent.
Den andra kategorin består av de stabila ”utdelningshöjarna” – bolag som inte nödvändigtvis har den högsta direktavkastningen idag, men som pålitligt höjer utdelningen år efter år utan att svänga kraftigt i utbetalningarna.
Den tredje och kanske mest intressanta kategorin är vad Ingnäs kallar för ”dolda högutdelare”. Detta är bolag som under en längre period, ofta 4–5 år, har genomfört tunga investeringar.
”Nu behöver de inte investera längre utan kan skörda frukterna, och då finns en vinst att dela ut”, förklarar David Ingnäs.
Missa inte:
Realism sänker Sverige: ”Högkonjunktur dröjer till 2027”
Trots lockelsen med hög avkastning är strategin inte felfri. En hög procentsats kan vara ett tecken på en ”utdelningsfälla”, där direktavkastningen ser onormalt hög ut bara för att aktiekursen har rasat.
Det finns även en risk att bolaget inte klarar av att hålla utdelningstakten framöver. Ingnäs betonar därför vikten av att titta på fler parametrar än bara utdelningen, såsom vinsttillväxt, ägarbild och om bolaget verkar i en växande bransch.
Just nu pekas banksektorn ut som den främsta jaktmarken för utdelningsjägare. Sektorn består av mogna bolag som inte har samma behov av att återinvestera i verksamheten, vilket möjliggör stora utskiften till aktieägarna.
”Handelsbankens A-aktie toppar listan med en direktavkastning på ungefär 12 procent. Det är fantastiskt med tanke på att börsen i snitt levererar omkring 7 procent”, säger Ingnäs.
Däremot bör man vara vaksam när det gäller fastighetssektorn. Branschen har historiskt varit en stabil utdelare, men de senaste årens turbulens har skapat osäkerhet. Här finns en risk att utdelningen ser stabil ut på pappret medan aktiekursen fortsätter att svaja, vilket kan leda investerare in i de tidigare nämnda utdelningsfällorna.
Genom att kombinera strategierna för hög direktavkastning och stabil tillväxt kan sparare skapa en mer robust portfölj för framtiden.
Kampen mot penningtvätt har hårdnat avsevärt de senaste åren, men kritiken mot systemets effektivitet växer. Trots strängare lagstiftning och bankernas massiva investeringar i kontrollsystem hittar de kriminella nätverken ständigt nya vägar. Samtidigt hamnar helt vanliga privatpersoner och företagare i kläm när bankernas algoritmer slår till. Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, konstaterar att penningtvättsreglerna har genomgått …
Många småsparare lockas i dag att försöka tajma börsens kraftiga svängningar, drivna av rubriker om krig och fredsförhandlingar. Men David Ingnäs, ekonomiskribent på Dagens PS, utfärdar en skarp varning för strategin. Risken är stor att man hamnar helt fel när marknaden studsar på oförutsägbara nyheter. Den största faran med att försöka tajma marknaden är inte …
Sverige har en av världens starkaste aktiekulturer med miljontals sparare, men engagemanget stannar vid skärmen och följer inte med på stämmorna. Trots att aktieägande blivit en folksport ekar det tomt i de stora stämmolokalerna. Enligt David Ingnäs, ekonomiskribent på Dagens PS, finns ett växande glapp mellan svenskarnas intresse för aktier och deras faktiska närvaro på …
Allt fler svenskar använder AI-tjänster för att effektivisera både arbete och vardag. Men den smidiga tekniken döljer en juridisk och säkerhetsmässig fallgrop. Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, varnar nu för en falsk trygghet bland användare som tror att deras konversationer är helt privata och säkra. Många användare ser AI-chatten som en form av slutet ekosystem …
Den tekniska utvecklingen inom AIrusar fram i en takt som både fascinerar och skrämmer. Men enligt Ali Leylani, ordförande för Stockholm AI och grundare av ett försvarsinriktat AI-bolag, ligger den största risken inte i tekniken i sig, utan i hur vi människor väljer att använda den. Han varnar för att vi håller på att avlasta …