Mötet mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin beskrivs som ”produktiva” och ”konstruktiva”. Trots långa diskussioner om Ukrainakriget kom parterna inte fram till någon överenskommelse och många frågor återstår.
Putin och Trump: "Nu får inte européerna röra till det"


Mest läst i kategorin
På fredagskvällen svensk tid landade Donald Trump och Vladimir Putin på Joint Base Elmendorf-Richardson utanför Anchorage i Alaska, för vad som skulle bli deras första fysiska möte under Trumps andra mandatperiod och Putins första besök på amerikansk mark på nära tio år.
Mötet, som varade i drygt två och en halv timme, blev därmed det längsta ansikte-mot-ansikte-samtalet mellan de två ledarna. Båda tonade ner förväntningarna inför mötet, men signalerade efteråt att man gjort framsteg rapporterar Dagens PS
Vi kom inte helt fram, men vi har goda chanser att nå fram, sade Trump på den gemensamma presskonferensen.
Läs mer:
Gick mötet bra – kolla oljepriset. Realtid
Putin, som inledde pressträffen, beskrev samtalen som ”ömsesidigt respektfulla” och tackade Trump för inbjudan. Han passade samtidigt på att varna Ukraina och Europa för att ”inte skapa hinder” för fred.
Fokus på vapenvila
Högst på dagordningen stod möjligheten till en vapenvila i Ukraina. Trump betonade att han skulle kontakta Nato och Ukrainas president Volodymyr Zelensky efter mötet.
Vi var överens om mycket. Det är väldigt få punkter kvar, men en av dem är mycket viktig, sade Trump.
Putin antydde att någon form av preliminär överenskommelse kan ha nåtts, men ville inte ge detaljer. Han talade också om potentialen för utökat handelsutbyte mellan USA och Ryssland, något som snabbt avfärdades av Trump med orden: ”Det finns ingen överenskommelse förrän det finns en överenskommelse”.
Senaste nytt
Politisk sprängkraft
Mötet väcker oro i Europa, där flera ledare fruktar att Trump kan gå med på eftergifter kring territoriella frågor utan Kyiv:s samtycke.
Demokraten Gregory Meeks, ledamot i USA:s representanthus utrikesutskott, var skarpt kritisk.
President Trump borde ha pressat Putin genom att införa förkrossande sanktioner. Istället har han legitimerat Rysslands aggression, sade Meeks till Bloomberg
Republikanen John Cornyn tackade däremot Trump för ledarskapet och betonade vikten av att kriget får ett slut. Alaska-senatorn Lisa Murkowski uttryckte en ”försiktig optimism” över att båda ledarna talade om framtida möten.
Symboltung inramning
Inledningen till mötet var fylld av symbolik: Ledarna hälsade på röda mattor, bevittnade en flyguppvisning med bland annat ett B-2-bombplan, och åkte tillsammans i presidentens bepansrade limousine ”The Beast”.
Läs mer:
Trump och Putin i Alaska: Känslig symbolik och spännande historia. Dagens PS
Putin skojade under presskonferensen om att nästa möte borde hållas i Moskva. Trump svarade kort: Det är en intressant förslag.
Putin: Nu får inte européerna röra till det
En nöjd Putin passade på att varna Europa för att försöka blockera framstegen i förhandlingarna genom ”provokationer och intriger bakom kulisserna”.
Putin smickrade också Trump genom att säga att Trump har rätt i att Ukrainakriget aldrig skulle ha brutit ut om Trump varit president 2022.
Enligt Putin hade han varnat den dåvarande presidenten Joe Biden för att låta situationen bli så allvarlig, att det skulle leda till krigshandlingar mellan Ryssland och Ukraina.
Nästa steg – eller slutet?
Trump har sagt att mötet i Alaska skulle förbereda för en eventuell trepartsträff med Zelensky och Putin. Men han var tydlig med att om samtalen inte leder framåt ”kanske vi aldrig möts igen”.
För Ukraina är insatserna höga. Zelensky har krävt bindande säkerhetsgarantier från väst för att inte ett eldupphör ska bli en möjlighet för Ryssland att omgruppera och anfalla igen.
Även om mötet i Alaska inte resulterade i något genombrott, antyder både Trumps och Putins uttalanden att kanalerna är öppna för fortsatt dialog.
Frågan är om dessa ”goda chanser” som Trump talar om kommer att leda till faktisk fred eller om de förblir diplomatiska artigheter.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.












