Ett år efter Mario Draghis hårda kritik av EU:s konkurrenskraft kämpar kontinenten fortfarande med att omsätta hans reformförslag till verklighet.
EU:s dilemma – ett år efter smärtsamma rapporten
Simon Kronö
Uppdaterad: 01 sep. 2025Publicerad: 01 sep. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Ett år efter att den tidigare ECB-chefen levererade sin skoningslösa analys av EU:s innovationsklyfta gentemot USA och Kina befinner sig unionen i en minst sagt motsägelsefull situation.
Mario Draghis problembeskrivning har omfamnats, men hans lösningar – inte minst stor gemensam upplåning och en fördubblad gemensam budget – har stött på hårt politiskt motstånd från flera medlemsländer.
”Vi tvingades finna oss i de tullar som vår största handelspartner och långvariga allierade, USA lade på oss”, konstaterade Draghi under sensommaren, enligt Svenska Dagbladet.
Missa inte: Krönika: Europas rekord visar att flygskammen äntligen är död. Realtid
von der Leyens försvar
Hans ord fick EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att publicera en debattartikel i flera stora europeiska tidningar – utan att namnge Draghi.
”Avtalet är ett medvetet val, valet av stabilitet och förutsägbarhet framför eskalering och konfrontation”, svarade hon indirekt på kritiken.
ANNONS
Draghi har därmed, åtminstone enligt SvD:s Katrine Kielos, förvandlats från expert till politiskt fenomen.
”Han har blivit till en allmän dröm om att världen skulle lyssna på Europa om vi gjorde något i sammanhanget så enkelt som bytte kommissionsordförande”, skriver hon.
ANNONS
Senaste nytt
Konkurrenskraft eller gemensam skuld?
Trots den politiska komplexiteten har Draghis rapport lett till konkreta initiativ. EU-kommissionen presenterade i januari 2025 sin Konkurrenskraftskompass, som ska styra unionens arbete för ökad konkurrenskraft de kommande fem åren.
Kompassen omfattar tre huvudspår: innovation genom AI-gigafabriker och avancerade teknologier, konkurrenskraft genom utfasning av fossila bränslen, samt säkerhet genom minskad importberoende och en europeisk preferens vid offentlig upphandling i kritiska sektorer.
Europas upprustning – bra eller dåligt för ekonomin?
Det ryska hotet får Europas vapenfabriker att gå på högvarv.
Men synen på vägen framåt är delad. Draghis rapport förespråkar gemensam upplåning för strategiska projekt – men Ingrid Serup, handelspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, anser i en debattartikel på Altinget att ”investeringar bör främst drivas av den privata sektorn”.
Risken är, enligt henne, att gemensam upplåning skapar marknadssnedvridningar och minskar innovation – vilket kan hämma just den produktivitet EU behöver.
ANNONS
EU granskar sina konkurrensregler
Samtidigt genomgår EU:s konkurrensregler sin största översyn på decennier. Kommissionen lanserade i maj en granskning av sina fusionsriktlinjer, med konsultationer öppna till september.
Denna ”once in a generation”-översyn fokuserar på sju områden: konkurrenskraft och motståndskraft, marknadsmakt, innovation, hållbarhet, digitalisering, effektivitet och säkerhet samt arbetsmarknadsaspekter.
Läs även: Svenskarna leder Europas sparande – nu följer EU efter. E55
Översynen väntas markera en förskjutning mot en mer balanserad bedömning av fusioners potentiella fördelar och risker – särskilt inom strategiska sektorer som energi och försvar, enligt advokatfirman Dentons.
Fusioner okej – till en viss nivå
EU erkänner att vissa fusioner kan vara nödvändiga för att uppnå den skala som krävs för global konkurrens, så länge som de inte äventyrar konkurrens och konsumentvälfärd.
Samtidigt arbetar kommissionen för att hantera så kallade ”killer acquisitions” – där företag förvärvar potentiella framtida konkurrenter för att eliminera dem.
ANNONS
Flera medlemsländer har nyligen infört, eller överväger, nya befogenheter för att granska transaktioner under traditionella tröskelvärden.
Sverige i arbetslöshetstoppen – tredje högst i EU
Arbetslösheten sjunker i eurozonen. Men Sverige går i sidled.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS