Finansminister Elisabeth Svantesson har öppnat för en ny utredning om svenskt eurointräde. Frågan som ansågs avgjord sedan folkomröstningen 2003 har fått nytt liv i skuggan av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge.
Trump får Sverige att tänka om – euron tillbaka på bordet
Det som länge betraktades som en nedfryst politisk fråga har plötsligt hamnat högst på dagordningen.
Vid en riksdagsdebatt i januari meddelade finansminister Elisabeth Svantesson att hon stödjer en ny utredning om för- och nackdelar med ett svenskt eurointräde.
”Världen förändras och EU förändras. Vi måste därför våga utvärdera, utreda och analysera, i Sveriges, svenska hushålls och svenska företags bästa intresse”, sade Svantesson under debatten.
EU planerar offensiv mot dollarn med stablecoins och gemensam skuld
Handelsspänningar pressar EU att stärka euron gentemot dollarn med digitala pengar och fler gemensamma lån.
Geopolitiken väger tyngre
Bakgrunden till den förnyade debatten är dramatiskt förändrade omvärldsförhållanden.
Rysslands invasion av Ukraina har fått Sverige att överge sin långa tradition av militär alliansfrihet och gå med i Nato. Nu menar förespråkarna att samma logik bör gälla valutapolitiken, skriver Bloomberg.
Missa inte: Dollarn bara sjunker – vinst eller förlust för Europa? Realtid
Donald Trumps America First-politik, inklusive hot om att förvärva Grönland från Danmark, understryker hur utsatta mindre ekonomier är i en tid präglad av stormaktsrivalitet.
”Sverige är nu fullvärdig medlem i Nato och vi förstärker vårt försvar tillsammans med våra EU-partners”, säger Cecilia Rönn, riksdagsledamot för Liberalerna.
”Men vi står fortfarande med en fot utanför, genom att vi inte är del av valutasamarbetet”.
Calmfors har ändrat uppfattning
En central röst i debatten har varit nationalekonomen Lars Calmfors, som ledde den statliga utredning som granskade eurofrågan inför folkomröstningen 2003. Då var hans slutsats att Sverige borde avvakta. Nu har han ändrat uppfattning.
Enligt Calmfors har de positiva effekterna på handel och utländska investeringar för euroländerna varit större än han förutsåg.
Läs även: Euron på frammarsch – Sverige överger kronan? Dagens PS
Samtidigt har den svenska konjunkturcykeln blivit mer synkroniserad med euroområdet, vilket minskar behovet av en självständig penningpolitik, skriver Dagens industri.
”Det skulle vara ett bidrag till mer samarbete i Europa, vilket vi verkar behöva. Det handlar om Ryssland, Kina, och förstås USA, som är mycket mer opålitligt”, säger Calmfors.
Motstånd kvarstår
Trots det förändrade läget är opinionen fortfarande delad. Nästan hälften av svenskarna är emot euron, jämfört med ungefär en tredjedel som är för.
Klyftan har dock minskat markant sedan för tio år sedan, då tre av fyra svenskar var motståndare.
Missa inte: Digital euro nära beslut – kan falla på mållinjen. Realtid
Sverigedemokraterna är starkast emot ett valutabyte.
”Vår valuta är intimt kopplad till vår självständighet, och man måste fråga sig hur självständig man verkligen är som land om man saknar egen valuta”, sade partiets ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt under riksdagsdebatten.
Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet är negativa och betonar värdet av nationell kontroll över penningpolitiken.
Lång process väntar
Om Sverige skulle besluta sig för att gå med i euron väntar en process på minst fyra år, enligt Calmfors beräkningar.
Läs även: ”För stark” euro – inflationen fortsatt nedåt. Dagens PS
Det inkluderar två år av stabil växelkurs mot euron som krävs enligt EU:s regelverk.
Någon utredning blir dock inte aktuell förrän efter höstens riksdagsval. Och de flesta bedömare räknar med att svenska folket återigen skulle få sista ordet genom en ny folkomröstning.
