Fler än 50 bolag med tillstånd som konsumentkreditinstitut måste söka nytt tillstånd eller lägga ned innan den 31 juli 2026. Men bara en bråkdel väntas ta steget.
Klockan tickar för kreditbolagen: "Maximalt 5–10 kommer ansöka"
Den svenska konsumentkreditmarknaden står inför sin största strukturella förändring på decennier.
Missa inte: Pressen ökar på Marginalen Bank – Vd inte oroad. Realtid
Från den 1 augusti 2026 får endast banker och kreditmarknadsbolag lämna eller förmedla lån till privatpersoner.
Bolag som saknar tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse vid den tidpunkten måste upphöra med sin kreditgivning.
Fler avvecklar
Data från Finansinspektionen visar att mönstret redan är tydligt: fler aktörer avvecklar än söker nytt tillstånd.
Läs även: Ska rensa lånedjungeln – 60 kreditbolag stoppas. Dagens PS
Vid slutet av 2024 fanns 66 konsumentkreditinstitut.
Sedan dess har 13 bolag återlämnat eller förlorat sitt tillstånd, medan bara två, Brixo och Anyfin, har beviljats tillstånd som kreditmarknadsbolag.
Ytterligare ett fåtal, däribland Fairlo och Sambla Group, har ansökan under handläggning.
”Många är långt ifrån att kunna få tillstånd”
Zhenggang Yu, marknadschef på Brixo, bedömer att det maximalt handlar om 5–10 bolag som faktiskt kommer att ansöka om nytt tillstånd.
”Det är tydligt att tröskeln är högre. Flera aktörer har redan valt att avveckla och många på listan är organisations- och kapitalmässigt långt ifrån att kunna få ett tillstånd”, säger han.
Missa inte: Rekordvinst för Revolut – vill erövra USA. Realtid
För de kreditgivare som inte ansöker innebär det dock inte nödvändigtvis en omedelbar nedstängning.
De får fortsätta förvalta befintliga kreditportföljer, men inte ge ut nya krediter.
Vissa väntas sälja sina portföljer, medan många mindre bolag med korta löptider krymper snabbt av sig själva. För låneförmedlare utan nytt tillstånd är läget mer definitivt, de måste avveckla.
Kritik från förmedlarna
Att samtliga 13 låneförmedlare med konsumentkreditinstitutstillstånd måste söka nytt tillstånd har mött stark kritik.
Läs även: Dags för ”reality check” hos investerare. Dagens PS
Lendo har i en debattartikel i Dagens Industri beskrivit kravet som ”bakvänt”, eftersom förmedlare inte själva ger ut lån. Yu har förståelse för kritiken men pekar på andra fördelar.
”Vi ser att regelverket stärker konsumentskyddet och bidrar till en mer hållbar marknad”, säger han.
Kravet innebär dessutom att låneförmedlare som blir kreditmarknadsbolag tvingas erbjuda egna krediter och sparkonton. en helt ny affärssituation för renodlade förmedlare.
Risk för belastning på FI
Om många bolag ansöker i sista stund kan Finansinspektionen få en ökad arbetsbelastning. Enligt Yu har myndigheten redan tagit kontakt med aktörer som ännu inte sökt tillstånd.
Missa inte: Risken för dyrare bolån ökar – så kan det slå mot din ekonomi. E55
Handläggningstiden har under de senaste åren legat på cirka 5–7 månader.
Det handlar också om en ny prövningssituation för myndigheten.
”Det är en helt ny situation för Finansinspektionen när de ska pröva ansökningar från till exempel låneförmedlare som inte tidigare haft vare sig utlåning eller sparkonton, och egentligen inte heller vill ha det i sitt produktutbud”, säger Yu.
Mer koncentrerad marknad
Parallellt med tillståndskravet har räntetaket för konsumentkrediter sänkts från 40 till 20 procentenheter över referensräntan och ränteavdraget för lån utan säkerhet har trappats av. Sammantaget förändras förutsättningarna för en stor del av branschen.
Yu menar att konsumenter med sämre kreditvärdighet kan påverkas mest när mindre aktörer lämnar marknaden, men betonar att de nya reglerna skapar en tryggare marknad för alla kunder.
”Tröskeln för att starta fintechbolag har blivit högre. Resultatet blir en mer koncentrerad marknad där innovation i högre grad sker inom det etablerade finansiella systemet, säger han.
