”Vi behandlas som kriminella.” Så beskriver flera bankkunder situationen i Realtids läsarundersökning. Vittnesmålen handlar om plötsligt spärrade konton, förlorad tillgång till BankID och brist på förklaringar – ibland efter decennier som kund i samma bank.
Bankerna behöver tydligare vägledning – annars fortsätter kunder drabbas
Gabriella Bussien, vd för Trapets, poängterar att det är viktigt att lyfta fram orsaken till problemet: brist på vägledning.
KOMMENTAR – Kritiken mot bankerna är förståelig, men de har ett svårt uppdrag. De ska både skydda det finansiella systemet från penningtvätt och säkerställa att företag och privatpersoner har tillgång till grundläggande banktjänster. Den vanligaste frågan vi på Trapets får av våra kunder är: ”hur ska vi tolka regelverket?”.
Det är en tydlig fingervisning om var problemet ligger. Banker förväntas göra egna riskbedömningar, definiera vad som utgör hög risk och avgöra hur långt kundkännedomen behöver gå. Vad de däremot inte får är tydlig vägledning, konsekvent tillsyn och en realistisk förståelse för hur komplex den finansiella infrastrukturen faktiskt är.
Det här är en kommenterande text. Analys och åsikter som framkommer är skribentens och stämmer inte nödvändigtvis överens med redaktionens.
Läs även:
Spärrades av banken efter köp i helt vanlig butik
Bankerna hanterar ett växande problem
Antalet rapporter ökar: 2023 rapporterades 56 136 misstankar om penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket var en ökning med nästan 25 procent från året innan. 2024 var siffran uppe i 61 340, en ökning med drygt 9 procent jämfört med 2023. Men det är svårt att veta vad som är hönan och ägget.
Är bankerna mer vaksamma eller har brottsligheten och misstänkt aktivitet stigit?
Felbedömda transaktioner riskerar att leda till sanktioner och regulatoriska konsekvenser. Under det senaste decenniet har tillsynen kopplad till penningtvättsregelverk intensifierats, och både storleken och frekvensen av sanktioner mot finansiella institutioner har ökat.
Det kan resultera i att banker i brist på bättre strategier kontrollerar varenda kund, och därmed uppstår ilska, ryktesspridning och i värsta fall tappade kunder. Förtroendet för banken skadas – trots att intentionen är att skapa säkerhet.
Ansvar på bankerna
För att undvika sådana här situationer ligger en del av ansvaret på bankerna också. De behöver bli bättre på att be till exempel Finansinspektionen om hjälp och vara tydliga med vad de inte förstår och vad som skapar praktiska problem.
Om nästan ett år träder EU:s nya penningtvättsförordning, AMLR, in. Det är en del av ett större lagstiftningspaket som ska stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism i Europa.
Reglerna blir mer harmoniserade och mer detaljerade, men även med en harmoniserad förordning kvarstår behovet av operativ och praktisk vägledning kring proportionalitet, riskaptit och tillämpning. AMLR riskerar att förstärka dessa utmaningar om inte tydlighet och förklaring prioriteras.
Läs även:
Bankerna stänger konton i rekordfart – här är deras förklaring
