Svenska konsumenter mår generellt bättre ekonomiskt, men för Generation Z pekar utvecklingen åt fel håll. En tredjedel av unga vuxna uppger att de skuldsatt sig i försök att efterlikna influencers livsstilar på sociala medier.
Oroväckande trend: De får allt svårare att betala räkningar
I den omfattande undersökningen, som genomfördes av Financial Times Longitude i augusti för Intrums räkning omfattades över 20 000 konsumenter i 20 europeiska länder.
I den framträder en oroande bild av de yngsta vuxnas ekonomi.
Medan 74 procent av alla svenska konsumenter säger att de betalar sina räkningar i tid, en tydlig förbättring från 60 procent 2023, har andelen unga som missar betalningar ökat från 35 procent 2024 till 41 procent i år.
Oroande signaler: Gen Z inte redo för jobbet
Gen Z stämplas som ”oanställningsbara”. Kritiken kommer från chefer som ser oroande mönster bland unga jobbsökare.
Återkommande problem istället för engångshändelser
Särskilt alarmerande är att betydligt fler i Generation Z uppger att obetalda räkningar numera är ett återkommande problem snarare än en engångshändelse.
Enligt rapporten har andelen ökat från 25 procent förra året till 74 procent i år.
”Det märks en oroande utveckling bland unga vuxna som pressas av stigande levnadskostnader och orealistiska förväntningar i sociala medier. Det riskerar att skapa ekonomiska vanor som på längre sikt utgör ett hot mot en stor grupp unga människor, säger Anna Zabrodzka-Averianov, senior ekonom på Intrum till Realtid.
Sociala medier skapar orealistiska förväntningar
Generation Z påverkas hårdare av konsumtionshets i sociala medier än andra åldersgrupper. Hela 80 procent anser att sociala medier skapar orealistiska ekonomiska förväntningar, jämfört med 62 procent av alla tillfrågade svenska konsumenter.
Missa inte:
Generation Z flyr universiteten. Realtid
Resultaten visar att 31 procent i Generation Z skuldsatt sig i försök att efterlikna influencers livsstilar.
Totalt uppger 16 procent av alla svenska konsumenter att influencerkulturen bidragit till deras skuldsättning. Dessutom säger 40 procent av Generation Z att den sociala pressen att leva upp till andras livsstilar på nätet har försämrat deras psykiska hälsa.
Varierar mellan länder
Till Realtid beskriver Zabrodzka-Averianov situationen som en gul, snarare än en röd, flagga. Än så länge.
Hon påpekar att problemet varierar kraftigt mellan olika europeiska länder. I Sverige är läget något bättre än EU-genomsnittet, men trenden är oroande.
Läs även:
Så vet du när skulden blivit för tung – enligt experten. Dagens PS
”De unga generationerna fortsätter att kämpa i den nuvarande miljön. Det här är unga vuxna som befinner sig i relativt juniora positioner med lägre inkomster. Ökade levnadskostnader och höjda hyror slår hårdare mot dem än mot andra”, förklarar hon.
Anledningen till att man missar betala räkningarna är dock olika. I Sverige är det vanligare bland Generation Z att missa en betalning på grund av slarv än av pengabrist. Endast 20 procent hade brist på pengar. Men i Europa är siffrorna högre. Där har 52 av de som missat en betalning gjort det på grund av pengabrist.
Särskilt dramatisk är utvecklingen i Frankrike, där hela 90 procent av Generation Z uppger att de missade räkningar på grund av penningbrist. Även Nederländerna sticker ut med höga siffror.
Ekonomisk stress går i arv
Rapporten introducerar Intrums nya Money Management Index, som visar att ekonomiska problem ofta börjar redan i barndomen.
Bland ekonomiskt sårbara svenska konsumenter uppger 39 procent att de upplevde stress eller konflikter kring pengar när de växte upp, jämfört med 21 procent bland alla respondenter.
Missa inte:
Endast 32 procent kan detta grundläggande ekonomibegrepp. Dagens PS
Samtidigt är kritiken mot skolans ekonomiundervisning massiv. Endast 17 procent av svenska konsumenter anser att de fick bra ekonomisk utbildning i skolan, och bara 39 procent uppger att föräldrarna bidrog med god privatekonomisk förståelse.
Zabrodzka-Averianov betonar att situationen behöver följas noga framöver, särskilt med tanke på den yngre generationens betydelse för framtida ekonomisk tillväxt och de utmaningar som europeiska pensionssystem står inför.
