Kriget i Mellanöstern kastar en skugga över den svenska konsumtionsåterhämtning som många hoppades på under 2026. Färska data och analyser pekar på att hushållen bromsar in mitt i ett annars gynnsamt ekonomiskt läge.
Hushållen avvaktar – håller hårt i plånboken
SCB:s veckoindikator för hushållens konsumtion visar att konsumtionen var oförändrad under vecka 8–11 jämfört med vecka 4–7.
Missa inte: Hushållen sparar allt mindre – lånar allt mer. Realtid
Sett till ett längre perspektiv är bilden något ljusare: jämfört med samma period förra året ökade konsumtionen med 2,4 procent.’
Optimismen ”på paus”
I sin senaste konjunkturrapport konstaterar även HUI Research att den optimism som tidigare spridit sig bland svenska hushåll ”för stunden har satts på paus”.
Se även: Dagens PS expert: ”Hela amorteringskravet borde ha slopats”. Dagens PS.
Institutet skruvar ned prognosen för hushållens konsumtion 2026 från 3,1 till 2,9 procent i fasta priser, och pekar på att geopolitisk oro och kriget i Mellanöstern skapar ökad pessimism, trots att de fundamentala förutsättningarna, med lägre inflation, stigande reallöner och expansiv finanspolitik, egentligen är starka.
”Vår bedömning är ändå att de positiva krafterna väger tyngst och att både ekonomin och detaljhandeln vänder uppåt under 2026 och 2027”, säger William Lindquist, analytiker på HUI Research.
Dubbelsmäll mot konsumenterna
Kriget i Mellanöstern slår dubbelt mot konsumenterna: dels genom stigande energi- och transportpriser som smittar av sig på allt från livsmedel till flygresor, dels genom att hushållen på nytt riskerar att bli mer försiktiga med sina utgifter.
”Bara det att priserna nu går upp, i första hand på bensin och i vissa fall på uppvärmning, gör att man behöver skruva om sin konsumtion. Det vill säga lägga mer på sådant som vi måste: mat, hyra och sådana saker. Det blir mindre kvar till annat”, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson till Expressen.
Missa inte: Pension: Felaktiga utbetalningar för 1,6 miljarder. Realtid
Magnusson betonar att krigets varaktighet är avgörande för hur djupa spåren blir.
Skulle energipriserna bita sig fast på höga nivåer ökar risken för stagflation, kombinationen av låg tillväxt och hög inflation.
Sverige bedöms ändå stå relativt väl rustat. Bland annat tack vare ett lägre beroende av olja och gas än många andra länder. Men osäkerheten är ovanligt stor, och HUI Research betonar att prognosen omgärdas av ett ”ovanligt stort osäkerhetsintervall”.
