Rika länder och människor ökar sina förmögenheter utan att de fattiga hänger med. Det ser nationalekonomen James A. Robinson som ett stort samhällsproblem.
Nobelpristagare varnar: Demokratin är hotad
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 29 aug. 2025Publicerad: 29 aug. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
De ekonomiska klyftorna växer, både mellan och inom många länder.
Även om välståndet ökar hos en del finns det allt fler som halkar efter.
Det är ett av vår tids största hot mot demokratin, menar James A. Robinson, professor vid University of Chicago och Nobelpristagare i ekonomi förra året.
Missa inte: Ojämlik matförsäljning i världen: ”Vi erkänner”. Realtid
Fokuserar på institutionerna
Robinson har tillsammans med kollegan Daron Acemoglu forskat om varför vissa nationer blir rika medan andra stagnerar.
De blev kända för en vidare läsekrets genom sin bok Why Nations Fail från 2012. Nu har de återigen tittat närmare på frågan – med oro.
ANNONS
Enligt Robinson är det inte naturresurser eller kultur som avgör utvecklingen, utan kvaliteten på institutionerna.
Länder med inkluderande och transparenta system tenderar att blomstra, medan de som präglas av maktkoncentration och exkludering riskerar stagnation.
Missa inte: Här är Sveriges nya fattigpensionärer: “Antalet ökar”. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Rörligheten minskar
I en intervju med tyska Focus Money framhåller han att globaliseringen har skapat enormt välstånd men att vinsterna har fördelats allt mer ojämnt.
Medan Nordamerika, Västeuropa och Australien nått historiska välståndsnivåer har stora delar av Afrika och Mellanöstern kommit på efterkälken.
Samtidigt ökar skillnaderna även inom de rikare länderna, där medelklassens rörlighet minskar och fattigare grupper fastnar i strukturer som begränsar möjligheterna till social och ekonomisk utveckling.
Missa inte: Miljardärerna tar över välgörenheten när företagen hoppar av. Realtid
ANNONS
Kritisk mot utvecklingen
Robinson riktar skarp kritik mot den kortsiktighet som präglar politiken i västvärlden.
Han menar att fokus på kvartalsrapporter och snabba vinster leder till populism och politiska trick, snarare än långsiktiga reformer.
Den utvecklingen försvagar demokratins institutioner och gör samhällena sämre rustade att hantera avgörande utmaningar som klimatförändringar och teknologiska omställningar.
Donald Trumps inflytande över amerikansk politik lyfts fram som ett exempel på hur kortsiktigt maktutövande och bristande respekt för institutioner kan underminera demokratin.
Missa inte: FN: Här är världens bästa – och sämsta – länder att leva i. Dagens PS
Europa har också problem
Men Robinson ser inte problemet som begränsat till enskilda politiker, utan som en konsekvens av ett system där egenintresse ofta går före långsiktig samhällsnytta.
ANNONS
Även Europas situation pekas ut som riskfylld. Unionen präglas av stora ekonomiska skillnader mellan medlemsländerna, svagare institutionell sammanhållning än USA och en åldrande befolkning.
Tillsammans kan dessa faktorer undergräva både konkurrenskraft och politisk stabilitet, enligt Robinson.
Missa inte: Här är Sverige sämst – i Norden. Dagens PS
”En av vår tids största utmaningar”
När Robinson tillsammans med kollegan Acemoglu tilldelades Nobelpriset i höstas var det just för deras arbete kring den globala ojämlikheten.
”Att minska de stora inkomstskillnaderna mellan länder är en av vår tids största utmaningar. De har identifierat de historiska rötterna till de svaga institutionella miljöer som kännetecknar många låginkomstländer idag”, sa Jakob Svensson, ordförande i kommittén, enligt Reuters.
Missa inte: Löneklyftan exploderar – AI-kunniga drar ifrån resten. Realtid
ANNONS
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS