26 mars
2026
USA:s statsskuld växer i en takt som beskrivs som horribel. Om prognoserna slår in väntar en framtid där räntekostnader är den största posten i USA:s budget. En situation som skapar direkta risker för svenska exportbolag, räntor och börsen.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Utvecklingen för USA:s statsskuld har nått nivåer som är svåra att greppa. Sedan 2021 har räntekostnadernas andel av BNP fördubblats, och framtidsutsikterna är dystra.
Enligt prognoser kan var fjärde skattekrona i USA gå till räntebetalningar år 2036.
”År 2047 kommer räntan på statsskulden vara den enskilt största budgetposten i den amerikanska budgeten”, säger David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS.
Detta innebär att räntekostnaderna kommer att överskugga stora poster som sjukvårdsprogram, vilket skapar en absurd ekonomisk situation för världens största ekonomi.
Läs även:
Tunga siffror: USA går mot stagflation
Trots att skulden är amerikansk, varnar Riksbanken för betydande spridningseffekter till Sverige. En hög amerikansk skuldsättning riskerar att pressa upp räntenivåerna globalt, vilket direkt påverkar svenska hushåll och företag.
Det finns även en risk för valutarörelser. En förstärkt krona kan tyckas positivt för privatpersoner på resa, men för Sveriges viktiga exportindustri innebär det stora utmaningar och försämrad konkurrenskraft.
En annan kritisk faktor är likviditeten i det finansiella systemet. När en allt större del av kapitalet måste användas för att finansiera landets statsskuld och räntebetalningar, minskar utrymmet för investeringar på aktiemarknaden.
”Det kommer finnas mindre pengar att kunna investera på börsen”, förklarar Ingnäs. För svenska småsparare kan detta innebära en negativ inverkan på portföljavkastningen framöver.
Svag tillväxt, bromsande arbetsmarknad och ökad inflation. Det börjar lukta stagflation i USA. (Kollage: Pixabay / Getty Images)
Historiskt har ingen amerikansk administration lyckats bryta trenden och amortera av på skulden. De nuvarande prognoserna bygger inte på skräckscenarier, utan på att dagens takt helt enkelt fortsätter.
Fokus ligger nu på huruvida den amerikanska ekonomin kan bibehålla en tillräckligt stark tillväxt för att hantera bördan, samt om sittande presidents strategi med tullar kan bidra till att sänka räntekostnaderna.
Utvecklingen av den amerikanska skuldkurvan förblir en av de mest kritiska faktorerna att bevaka för alla som vill förstå den globala ekonomins riktning de kommande decennierna.
Se även:
Förslaget: ”OS i dumhet istället för de här krigen”
ANNONS
I det senaste avsnittet av Börsbarometern diskuterar Edvard Lundkvist och David Ingnäs både AI, fastigheter och nya råvarutrender. Enligt podden är det nu viktigare att ha is i magen snarare än att försöka tajma exakta kursrörelser. Avsnittets högtryck är otippade råvaror och emerging markets, medan lågtrycken är AI (igen) och fastigheter. Men på fastighetssidan väntar …
Rektor Lars Strannegård på Handelshögskolan vill se en ny typ av ledarskap i en tid där osympatiska figurer dominerar scenen. I en exklusiv intervju berättar han om vikten av bildning, de etiska lärdomarna från Epstein-affären och varför AI gör lärarens roll viktigare än någonsin. Handelshögskolan i Stockholm har under Lars Strannegårds ledning tagit på sig …
Att bygga en portfölj kring utdelningsaktier är en av de mest populära strategierna bland svenska investerare. Men att enbart stirra sig blind på en hög procentsats kan vara riskabelt. David Ingnäs har, efter samtal med förvaltaren Carl-Johan Tjärnström, identifierat tre huvudspår för att hitta de mest lovande bolagen. För att navigera rätt bland utdelningsbolagen bör …
Regeringens beslut att slopa det inkomstbaserade amorteringskravet på bolån från och med den 1 april 2026 välkomnas av många. Men enligt David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS, är reformen otillräcklig. Han menar att hela systemet med tvingande amorteringsregler bör skrotas till förmån för individens frihet. En reform för storstadsborna Det amorteringskrav som nu tas bort …
Efter en vår präglad av försiktiga prognoser och geopolitisk oro ser det svenska konsumtionslyftet ut att utebli. Samtidigt seglar en bortglömd ”försvarsmetall” upp som marknadens nya raket. Veckans börsbarometer kollar hög- och lågtryck på marknaden. Trots förväntningar om att svenska hushåll ska konsumera oss ur lågkonjunkturen, pekar mycket på motsatsen. Den utlovade köpfesten lyser med …
