Den svenska medelklassen har aldrig varit större. Bakom fasaden av stabilitet växer ändå en rädsla för att tappa fotfästet. Hur hamnade vi här?
Medelklassen: Identitet, historia och den nya osäkerheten
Karin Andersen
Uppdaterad: 23 jan. 2026Publicerad: 23 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det pratas om medelklassen som om den vore en trygg punkt i samhället. Så har det kanske varit tidigare.
Men lyfter man på locket möts man av något helt annat: en grupp som växt, breddats och samtidigt tappat fotfästet.
En klass som aldrig var tänkt att vara en klass
Medelklassen föddes inte ur ideologi, utan ur sprickor. När Europas ståndssamhällen började spricka på 1600-talet dök människor upp som inte passade in: handelsmän, bokhållare, kaptener, ingenjörer.
De hade utbildning och inkomster men lite makt. De var varken fattiga eller mäktiga, just därför blev det något nytt.
Läs också:
När Wallenberg var medelklass: Från ullhandlare till arbetslösa akademiker
Det är den där mellanpositionen som fortfarande definierar medelklassen. Inte nivån på lönen. Inte titeln på visitkortet. Utan relationen till makt.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Hur förstår vi medelklassen i dag?
Lovisa Broström, ekonomihistoriker, menar att medelklassen i dag kan förstås på tre olika sätt. Det första handlar om kultur: utbildning, smak och de sociala koder som formar vilka rum man rör sig i.
Det andra är det ekonomiska perspektivet, där organisationer som OECD sätter inkomstgränser som ska ringa in gruppen.
Det tredje och det Broström själv lyfter fram som mest avgörande, utgår från arbetslivet och hur mycket kontroll människor faktiskt har över sitt arbete – för det är just i frågan om makt över vardagen som något håller på att gå sönder.
När tryggheten inte längre känns trygg
Dagens medelklass är inte fattig. Men den är mer osäker än på länge. Taket i a-kassan släpar. Pensionerna blir ofta längre än förväntat. Arbetslösheten bland akademiker har inte varit så hög på över två decennier.
I många yrken som länge varit själva definitionen av medelklass – sjuksköterskor, socionomer, poliser – har autonomin krympt. Arbetet är kvalificerat, men styrs allt mer av modeller, mallar och dokumentation.
Det är inte bara plånboken som skaver. Det är makten över vardagen.
ANNONS
Rädslan för att falla
Forskningen kallar det ”fear of falling”. Det är känslan av att stå på en trappa som plötsligt blivit hal. Man står kvar men man litar inte längre på stegen.
Den känslan påverkar beteenden långt innan den påverkar ekonomin. Man väntar med att köpa. Väntar med att investera. Väntar med att fatta beslut.
När en hel grupp gör det samtidigt bromsar ekonomin in, även om siffrorna på pappret ser okej ut.,
Sverige står stadigt men inte stilla
Jämfört med många andra länder har Sverige fortfarande universella trygghetssystem som dämpar fallet. Barnbidrag, barnomsorg, högkostnadsskydd.
Men tryggheten är inte bara en fråga om system. Det är en fråga om upplevelse. Och upplevelsen av kontroll är just nu på väg åt fel håll.
Behöver vi ens begreppet ”medelklass” i dag
ANNONS
Broström menar att vi ibland stirrar oss blinda på medelklassen som kategori. I grund och botten är medelklassen löntagare, med intressen som överlappar stora delar av arbetarklassen: fungerande välfärd, stabila trygghetssystem och rimliga arbetsvillkor.
Historiskt har Sverige varit starkt när breda löntagargrupper hållits samman. I en tid av växande osäkerhet är det kanske där nyckeln ligger. Inte i att definiera medelklassen – utan i att förstå vad den delar med andra.
Läs mer:
När medelklassen håller igen märks det i hela ekonomin
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Karin Andersen
Ekonomijournalist med inriktning på ekonomi och breda samhällsfrågor.
Karin Andersen
Ekonomijournalist med inriktning på ekonomi och breda samhällsfrågor.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS