Efter att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskade stadigt under 2010‑talet har utvecklingen i stort sett planat ut. Men bilden är något mer nyanserad än vad den övergripande siffran antyder, i vissa grupper vänder lönegapet till kvinnors fördel.
Här vänder lönegapet – kvinnor tjänar mer än män
Karin Andersen
Uppdaterad: 26 jan. 2026Publicerad: 26 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
De senaste fem åren har löneskillnaderna legat kvar på ungefär samma nivå.
Under 2024 hade kvinnor i Sverige en genomsnittlig månadslön på 39 300 kronor. Det går att jämföra med männens 43 800 kronor rapporterar Tidningen Vision, som intervjuat Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
”Ser man till hela arbetsmarknaden har utvecklingen stannat av. Men bryter man ner siffrorna efter sektor och inkomstnivå framträder en mer varierad bild”, säger han.
Läs också: Lönegapet biter sig fast – men inte i finanslandet. Realtid
Statistiken visar oväntad rörelse i botten av löneskalan
Statistiska centralbyrån har analyserat de tio procent som tjänar mest respektive minst i kommunal, regional och privat sektor.
Bland de lägst avlönade i kommunerna är löneskillnaderna små, och här ligger kvinnors löner till och med något högre än männens.
Den tiondel kvinnor som tjänar minst hade en lön under 26 400 kronor, medan motsvarande grupp män låg på 26 100 kronor.
ANNONS
I privat sektor tjänar män fortfarande mer än kvinnor i den lägsta inkomstgruppen. Och ju högre upp i lönetrappan man kommer, desto större blir gapet. Bland privatanställda tjänstemän i den högsta inkomstgruppen skiljer det 11 700 kronor mellan könen.
Läs mer: Lönegapet ökar – chefer får 40 000 mer i månaden. Realtid
Allra störst är löneskillnaderna i regionerna, där den tiondel högst avlönade män tjänar nästan 36 000 kronor mer än kvinnorna i samma grupp. Enligt Beijron beror det främst på att kvinnor i högre utsträckning arbetar i yrken med lägre löner.
ANNONS
Senaste nytt
Siffrorna som visar löneskillnaderna har begränsningar
Trots att en del av löneskillnaderna kan förklaras av faktorer som yrkesval och arbetstid kvarstår en oförklarad skillnad på 4,6 procent.
”Statistiken ger en viktig överblick, men den kan inte ensam avgöra vad som är rättvist eller orättvist. Den visar bara hur det ser ut på gruppnivå, säger Beijron.
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Karin Andersen
Ekonomijournalist med inriktning på ekonomi och breda samhällsfrågor.
Karin Andersen
Ekonomijournalist med inriktning på ekonomi och breda samhällsfrågor.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS