Det offentliga stödet till kultur dras ner. För att kunna upprätthålla verksamheten måste kommuner och regioner därför ta ett större ekonomiskt ansvar.
Så slår nedskärningarna: Postnumret avgör vilket utbud du får
Karin Andersen
Uppdaterad: 04 feb. 2026Publicerad: 04 feb. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Många försöker bredda intäkterna genom att hyra ut lokaler, arrangera betal-evenemang, skapa samarbeten med föreningsliv och lokala företag eller genom att höja avgiften till kulturskolan.
Läs också:
Från världsturné till fast adress – musikindustrins stora kursändring – Realtid
Kommuner och regioner lyckas inte täcka statens neddragningar, även när de pressar fram egna intäkter. Detta framgår av DIK:s nya rapport.
Postnumret styr kulturutbudet
När det offentliga stödet minskar blir kulturutbudet ojämnt. Det blir postnumret som styr vilka möjligheter invånarna får.
DIK:s rapport visar att kulturens andel av de offentliga utgifterna har minskat från 1,26 procent 2011 till 1,10 procent 2024.
Nedgången syns på alla nivåer: kommunerna minskar, regionerna minskar och staten minskar mest. Den statliga kulturbudgeten når 2026 sin lägsta nivå på över 25 år.
ANNONS
Senaste nytt
Kulturen tappar sex miljarder på sex år
ANNONS
I kronor handlar det om ett tapp på två miljarder sedan 2018. Staten står för 1,5 miljarder av minskningen.
Regionerna minskar kulturstödet med 400 miljoner, medan kommunerna ökar något. Men ökningen är så liten att den inte kompenserar för statens neddragningar.
Kommunerna prioriterar kulturen väldigt olika. Umeå lägger 4 procent av sin budget på kultur, Säter och Malmö 3,1 procent.
I botten ligger Vilhelmina, Överkalix och Vindeln som alla lägger under 1 procent på kultur.
Storstäderna lägger bara runt 2 procent av sina budgetar på kultur, trots betydligt större resurser. Samtidigt har de ett större privat kulturutbud som inte syns i siffrorna.
Läs också:
Neil Young ger bort sin musik – gratis till Grönland – Dagens PS
Nedskärningarna märks direkt i vardagen
När det offentliga stödet minskar märker invånarna det direkt i vardagen. Bibliotek håller stängt fler dagar, kulturskolor stryker kurser och skolor får färre kulturupplevelser. Museer och arkiv kortar öppettiderna och skalar ner sina utställningar.
ANNONS
När mindre kommuner skär ned på kulturen förlorar invånarna viktiga mötesplatser, och orterna tappar i både livskvalitet och attraktionskraft.
Privat finansiering ställer nya krav på kulturen
Enligt den statliga myndigheten Kulturanalys är privat finansiering beroende av att hushållen faktiskt har råd att lägga pengar på kultur.
Myndigheten betonar också att en ökad privat finansiering kräver långsiktighet och att utvecklingen väcker flera svåra frågor.
Det handlar bland annat om kulturens oberoende, risken för ökad projektifiering och tillgången till kultur i hela landet.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Karin Andersen
Ekonomijournalist med inriktning på ekonomi och breda samhällsfrågor.
Karin Andersen
Ekonomijournalist med inriktning på ekonomi och breda samhällsfrågor.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS