Regeringens beslut att sänka ambitionerna i klimatpolitiken för att spara kronor vid bensinpumpen kan stå de svenska skattebetalarna dyrt. För första gången sätter Klimatpolitiska rådet en siffra på den potentiella notan för att missa EU:s klimatmål: mellan 8 och 40 miljarder kronor.
Klimatnotan: 40 miljarder i EU-böter hotar Sverige
När Klimatpolitiska rådet på torsdagen presenterade sin årsrapport för 2026 var budskapet till regeringen ovanligt skarpt. Trots att samtliga riksdagspartier står bakom de långsiktiga målen, konstaterar rådet att gapet till målen har ökat under mandatperioden.
Den största finansiella risken ligger i det så kallade ESR-åtagandet. Den sektor som omfattar transporter, jordbruk och bostäder.
För första gången har rådet nu beräknat vad det faktiskt kan kosta att misslyckas. Om Sverige inte når sina bindande åtaganden inom EU väntar sanktionsavgifter och krav på att köpa utsläppsutrymme från andra länder. Notan beräknas landa på mellan 8 och 40 miljarder kronor.
Klimatpolitiska rådets bedömning
”Mandatperiodens klimatpolitik har varit otillräcklig”, skriver man i rapporten och listar en sammanfattning av sitt resonemang i början av rapporten:
- Med nuvarande politik ser Sverige varken ut att nå de nationella klimatmålen till 2030 och 2040
eller EU-åtagandet för ESR-sektorn till 2030. Gapen till målen har ökat under mandatperioden. - Gapet till det långsiktiga nettonollmålet 2045 har minskat något under mandatperioden men
är fortsatt stort. Utsläppsökningar i närtid gör att de förväntade ackumulerade utsläppen under
perioden fram till 2045 har ökat. - Den senaste statistiken för markanvändningssektorn (LULUCF) visar på ett kraftigt ökat
nettoupptag under 2022–2024, vilket förbättrat förutsättningarna att nå Sveriges LULUCF-åtagande
till 2030, även om det kräver ett högt nettoupptag även kommande år.
En medveten riskökning
Kärnan i konflikten är regeringens aktiva val att prioritera sänkta drivmedelsskatter och en kraftigt reducerad reduktionsplikt. Syftet har varit att lindra hushållens kostnader vid pumpen, men enligt Klimatpolitiska rådet har detta skett på bekostnad av måluppfyllelsen.
”Mandatperioden har präglats av osäkerhet kring målbilden och ryckighet i styrmedelsutvecklingen”, skriver rådet i rapporten.
Inom EU gäller principen att det ska vara dyrare att missa målen än att genomföra de nödvändiga åtgärderna. Genom att medvetet öka gapet till målen riskerar regeringen nu att skattebetalarna får betala dubbelt: dels genom uteblivna miljövinster, dels genom massiva bötesbelopp till EU-kassan.
Det billigare priset vid pumpen kan bli en betydligt dyrare smäll i statskassan.
Läs även:
Billig el finns – men marknaden stoppar kunderna från att få den
Marknadens behov av långsiktighet
För näringslivet i stort skapar den nuvarande politiken en problematisk osäkerhet.
Rådet understryker att förutsättningarna för industrins omställning visserligen stärkts genom snabbare tillståndsprocesser, men att ”ambitionssänkningar och ryckighet i den statliga riskdelningen” ökar osäkerheten för de företag som vill gå före.
Det allvarligaste i kritiken är fortfarande att vi missar klimatmålen och att Sveriges tidigare roll som klimatledare i EU har försvagats.
Frågan som nu hänger över den kommande mandatperioden är hur den nya regeringen, oavsett färg, ska hantera den ackumulerade utsläppsskuld som byggts upp.
Annars blir det svenskarna som får betala räkningen.
