En konflikträdd klubb med begränsade erfarenheter – och med det yttersta målet att hålla kvar makten. Det är bilden som journalisten Simon Kuper tecknar av Europas styre.
"Europas elit" anklagas för att försöka klamra sig fast
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 16 jan. 2026Publicerad: 16 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Europas styrande får ofta kritik från ytterhögern. Men det finns också andra som menar att de gör ett dåligt jobb – just för hur den tar sig an problemen.
I en uppmärksammad krönika i Financial Times tecknar kolumnisten Simon Kuper en dyster bild av situationen.
Det handlar om politiker, höga tjänstemän och rådgivare som dominerar maktens korridorer från Bryssel till London och vidare österut.
Reagerar sent och svagt
Enligt Kuper präglas denna grupp som han kallar för den europeiska eliten, av likformighet, försiktighet och en växande insikt om att den håller på att tappa greppet om utvecklingen.
Europa utsätts samtidigt för tryck från flera håll: Rysslands aggression, Kinas ökade inflytande, snabb teknologisk förändring, klimatkrisen och ett allt mer oförutsägbart USA under Donald Trump.
Trots detta beskriver Kuper hur Europas beslutsfattare gång på gång reagerar sent och svagt, snarare än att agera förebyggande eller strategiskt.
ANNONS
Senaste nytt
Har begränsade erfarenheter
ANNONS
Kuper menar att problemen delvis är strukturella.
Eliten är starkt formad av juridisk, ekonomisk och statsvetenskaplig utbildning, men saknar ofta erfarenhet av teknik, militär säkerhet och geopolitik utanför den egna kretsen.
Kontakterna sker främst inom samma sociala och professionella miljöer, vilket leder till grupptänkande och begränsad omvärldsanalys.
Tar helst inte impopulära beslut
”Fler talar italienska som främmande språk än mandarin, och deras erfarenhet av Kina är så begränsad att alla som återvänder från en vecka där blir behandlade som Marco Polo”, skriver Kuper.
Samtidigt är medvetenheten om den egna svagheten utbredd. I takt med att mittenpartier tappar mark och ytterhögern växer, ökar oron för politisk instabilitet, något som The Economist också har skrivit om.
Kuper pekar på hur Europas ledande skikt ogärna tar impopulära beslut, exempelvis kraftigt ökade försvarsutgifter eller tydligare konfrontationer med auktoritära regimer, av rädsla för väljarnas reaktioner.
Även på klimatområdet präglas besluten av en saktfärdighet.
ANNONS
Tydlig kontrast
Ett återkommande tema är kontrasten mellan Europas försiktiga förvaltning och motståndarnas mer aggressiva metoder.
Medan USA, Ryssland och Kina kopplar samman handel, säkerhet och politik, fortsätter Europa att behandla frågorna var för sig.
Resultatet blir enligt Kuper ett Europa som framstår som reaktivt och splittrat.
Läs mer: USA skriver viktigt avtal med chiplandet – efter hård press. Dagens PS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS