35-timmars arbetsvecka skulle kunna lyfta Sveriges BNP med över 33 miljarder kronor. Det visar ny forskning som utmanar näringslivets varnande kalkyler om ekonomisk kollaps.
Arbetsgivarna får mothugg – kortare arbetsvecka kan skapa tillväxt
Simon Kronö
Uppdaterad: 05 juni 2025Publicerad: 05 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Svenskt Näringsliv varnar för en BNP-krasch på över 500 miljarder vid en 35-timmarsvecka – men ny forskning visar motsatsen.
En analys baserad på Bhaduri/Marglin-modellen visar att en lönekompenserad arbetstidsförkortning skulle öka Sveriges BNP med 0,23-0,53 procentenheter.
Missa inte: Studie: Kortare arbetstid ger ingen enkel vinst. Realtid
Hampus Andersson, utredare på fackförbundet Kommunal och författare till analysen, ser ett välbekant mönster.
”Sådana varningar är återkommande och har föregått varje arbetstidsförkortning under 1900-talet”, skriver han i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt.
När åttatimmarsdagen infördes på 1920-talet beskrev Svenska Arbetsgivareföreningen – nuvarande Svenskt Näringslivs föregångare – reformen som ”en stor olycka för hela vårt land”.
Historien visade, som bekant, något annat.
ANNONS
Efterfrågan driver tillväxten
Analysen bygger på att Sverige fungerar som en ”löneledd efterfrågeregim” – en ekonomi där ökad köpkraft hos vanliga konsumenter stimulerar tillväxt mer än vad minskade företagsvinster bromsar den.
Kortare arbetstid: Katastrof eller inte så farligt?
Bortfallet i arbetstid kan inte kompenseras genom ökad produktivitet, slår Almega fast.
Modellen visar hur en arbetstidsförkortning utan lönesänkning skulle öka löneandelen i ekonomin, vilket i sin tur driver upp konsumtion och investeringar.
”Genom att de negativa effekterna på investeringar och export vägs upp av ökad inhemsk efterfrågan uppnås en nettoökning i BNP”, konstaterar Andersson.
ANNONS
Senaste nytt
Frankrike visade vägen
Stöd för teorin finns i verkligheten. När Frankrike införde 35-timmarsveckan sjönk arbetslösheten från nära 12 procent med flera procentenheter.
Läs även: Kapad arbetstid drabbar din pension. News55
ANNONS
Studier visar att reformen skapade mellan 300 000 och 500 000 nya jobb, enligt analysen.
En kontrafaktisk analys av den franska reformen visade att 35-timmarsveckan sänkte den årliga arbetslösheten med 1,58 procent och ökade BNP-tillväxten med 1,36 procent mellan 2000 och 2007, enligt The BE Journal of Macroeconomics.
Frågan tillbaka på dagordningen
Tajmingen för Anderssons forskning är politiskt betydelsefull.
Förra året beslutade LO att prioritera arbetstidsförkortning – och inom Socialdemokraterna växer stödet för att göra detta till en valfråga 2026.
Sverige har inte genomfört någon generell arbetstidsförkortning sedan 40-timmarsveckan infördes 1973, trots att flera jämförbara länder nu har kortare arbetsveckor.
Skilda verkligheter om arbetstiden: ”Åk till Köpenhamn”
Debatten om förkortad arbetstid hårdnar.
Backas av tidigare studier
ANNONS
Andersons analys bygger på svenska ekonomiska data från Eurostat för perioden 1995-2023 och elasticiteter från tidigare forskning som identifierat Sverige som en löneledd ekonomi.
Resultaten ligger i linje med tidigare studier som också pekat på Sveriges potential för tillväxt genom ökad inhemsk efterfrågan.
Medan arbetsgivarsidan målar upp ett scenario av ekonomisk kollaps, pekar Anderssons analys på något helt annat: att kortare arbetstid kan bli en motor för tillväxt i den svenska ekonomin.
Missa inte: Svenskar jobbar mest i Norden – men frågan splittrar. Dagens PS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS