Världens största statliga förmögenhetsfond varnar för att bankernas modeller gravt underskattar klimatrisker – och riskerar att vilseleda investerare om framtida förluster.
Världens största fond: Klimatriskerna grovt underskattade
Simon Kronö
Uppdaterad: 15 juli 2025Publicerad: 16 juli 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När norska oljefonden – med 1,9 biljoner dollar i förvaltning – slår larm om systematiska fel i bankernas klimatriskmodeller, får det globala följder.
Fondens egna analyser visar dramatiska skillnader jämfört med branschens mest använda modeller för att mäta klimatrisker, skriver Bloomberg.
Missa inte: Nordea försvarar alliansens bantade klimatmål. Realtid
Enligt fondförvaltningens beräkningar riskerar dess amerikanska aktieinvesteringar att förlora 19 procent från katastrofer som översvämningar och torka om klimatpolitiken fortsätter på nuvarande spår.
Modeller tonar ner katastrofscenarier
Samtidigt förutspår MSCI:s Climate Value at Risk-modell, som används av många kapitalförvaltare, att portföljen bara skulle förlora två procent fram till 2080.
”Vi tror att effekterna av fysisk klimatrisk på fonden kan vara kraftigt underskattade”, konstaterar norska oljefonden enligt Green Central Banking.
ANNONS
Större statliga förmögenhetsfonder och allmänna pensionsfonder som de i Norge, Japan, Korea och Singapore har använt MSCI:s data i sin rapportering under flera år.
Diskrepansen mellan olika modellers resultat har lett till att portföljförvaltare kan rättfärdiga passivitet när det gäller klimatförändringar.
ANNONS
Senaste nytt
”Stämmer inte överens”
MSCI:s prognoser tyder på att en ordnad övergång med lägre uppvärmning skulle få liknande effekt på portföljer jämfört med en oordnad övergång med högre uppvärmning.
”Medan modern BNP-baserad modellering liknar effekten vid att ’bekämpa ett permanent globalt krig’ eller ’uppleva den stora depressionen för evigt’, stämmer den enda metoden för att bedöma farorna för portföljvärdet uppenbarligen inte överens”, säger Alasdair Doherty, hållbar finansanalytiker på Institute for Energy Economics and Financial Analysis, enligt Green Central Banking.
Bubbelplast – nyckeln till ett av mänsklighetens största problem?
En ny uppfinning väcker hopp i kampen mot vattenbrist.
Fossilfinansieringen ökar – trots löften
Parallellt med modelleringsproblemen visar den senaste Banking on Climate Chaos-rapporten att global finansiering av fossilföretag ökade för första gången sedan 2021.
ANNONS
Finansieringen klättrade till 869 miljarder dollar under 2024, en ökning med 162 miljarder dollar från föregående år.
Läs även: En svensk uppfinning: Ett billigt och hållbart sätt att duscha. News55
Banker som lämnat Net-Zero Banking Alliance – inklusive JP Morgan Chase, Bank of America och Mizuho Financial – var några av de största finansiärerna av fossila bränslen.
”Amerikanska bankers reträtt från robusta klimatåtaganden är oacceptabelt, djupt oansvarigt och en tydlig kapitulation inför politisk press”, säger Jessye Waxman, kampanjrådgivare på Sierra Club och medförfattare till rapporten, enligt Green Central Banking.
Banker rapporterar inte utsläpp
Samtidigt växer trycket på banker att bli mer transparenta om sina klimatrisker.
Norska oljefonden, som investerar nära 11 procent av sina totala aktieinnehav i finansiella företag inklusive JP Morgan Chase, Goldman Sachs och Citigroup, stöder nu ett förslag från International Sustainability Standards Board.
Banker ställs till svars för slopade klimatmål
Flera amerikanska storbanker har ändrat inriktning på klimatarbetet sedan Donald Trump blev president.
ANNONS
Förslaget skulle tvinga banker att avslöja hur mycket av deras verksamhet som utesluts från de utsläppsdata de rapporterar.
Majoriteten av bankerna rapporterar inte koldioxidavtrycket från sina kapitalmarknadsaktiviteter, trots att dessa utgör lejonparten av global bankfinansiering av olja, gas och kol.
”Investerare behöver veta den potentiella storleken på exkluderade utsläpp”, säger Jeanne Stampe, chefspolitisk rådgivare för oljefonden, till Bloomberg.
EU:s klimatmål hotas
Problemet förstärks av att Europa enligt I4CE:s rapport ”The State of Europe’s Climate Investment” har ett enormt investeringsgap för klimatomställningen.
Missa inte: Svårt för äldre att hitta hållbara fonder. E55
Under 2023 nådde klimatinvesteringar i EU 498 miljarder euro, långt under de 842 miljarder euro som behövs i genomsnitt varje år för att nå 2030 års EU-klimatmål.
Tidiga prognoser för 2024 tyder på att nyckelsektorer som vindkraft, byggnadsrenoveringar och elbilar riskerar att minska, vilket ytterligare fördjupar investeringsgapet med 344 miljarder euro årligen.
ANNONS
Ny teknik gör bränsle av läskburkar och havsvatten
Men frågor kvarstår kring ekonomi och skalbarhet.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS