23 mars
2026

Realtid

Handelshögskolans rektor: ”Vi behöver utbilda goda krafter”

Edvard Lundkvist

Edvard Lundkvist

Rektor Lars Strannegård på Handelshögskolan vill se en ny typ av ledarskap i en tid där osympatiska figurer dominerar scenen. I en exklusiv intervju berättar han om vikten av bildning, de etiska lärdomarna från Epstein-affären och varför AI gör lärarens roll viktigare än någonsin.

Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Handelshögskolan i Stockholm har under Lars Strannegårds ledning tagit på sig en tydligt uppfostrande roll. Genom utbildningskonceptet ”FREE”, en förkortning för att vara fakta- och vetenskapsbaserad, reflekterande, empatisk samt entreprenöriell, ska studenterna rustas för en oförutsägbar värld.

”Vi vill vara en utbildningsinstitution men också en bildningsinstitution. Det handlar om att ge studenterna förutsättningar för att leva meningsfulla och lyckliga liv”, säger Strannegård. Han betonar att ekonomi i grunden handlar om hushållning av resurser för att skapa mervärde bortom rent kapital.

Se förra avsnittet av Ekdals perspektiv:
Bo Rothstein om vänsterns brist på idéer: ”Politik i backspegeln”

Karisma som vapen för det goda

En av Strannegårds teser är behovet av karisma hos demokratins företrädare. Han menar att dagens politiska landskap ofta domineras av osympatiska individer som använder retorik och skådespeleri för att sprida osanningar.

”Man kan inte bemöta en person som är faktaresistent med enbart fakta. De goda krafterna måste möta dem med samma verktyg. Det är svårt att bemöta karisma med fakta; du måste också ha karisma”, konstaterar han och lyfter fram Ebba Busch som ett exempel på en svensk politiker med stark scenpersonlighet.

Lärdomar från Epstein och betygsskandaler

Intervjun berör även de tuffare åren, däribland avslöjandet om donationer från Jeffrey Epstein. Strannegård beskriver händelsen som ”otroligt jobbig” och medger att kontrollen brustit. Idag är granskningen av donationer väsentligt striktare, även om han påpekar svårigheten i att spåra historiska medel.

När det gäller debatten om glädjebetyg har skolan experimenterat med krav på högskoleprovet, men tvingats backa då det slog snett mot mångfalden.

”Andelen kvinnor sjönk och andelen från icke-studievana miljöer minskade rejält. Det var helt enkelt inget bra sätt, så vi arbetar vidare med hur vi ska säkerställa att vi kan lita på betygen”, säger han.

Tidigare avsnitt:
LO-basen erkänner tappet – “Vi behöver synas mer”

Växande klyftor en stabilitetsrisk

Strannegård döljer inte sin oro för den ekonomiska utvecklingen där kapitalet växer betydligt snabbare än lönerna. Han menar att forskningen är tydlig med att för stora klyftor leder till social instabilitet.

”Det är en olycklig utveckling. Som rektor för en skola som utbildar eliten är det mitt ansvar att presentera dessa fakta för studenterna. Vi ska inte skriva dem på näsan vad de ska tycka, men vi måste ge dem agens att själva göra något åt det”, förklarar han.

AI kräver nya pedagogiska grepp

Frågan om AI-fusk avfärdas som irrelevant av Strannegård. Han menar att om det går att fuska på en tenta med AI, så är kursen felkonstruerad. Istället bör tekniken integreras som ett verktyg, likt miniräknaren i matematik.

”Vi måste tänka efter vad vi faktiskt ska lära ut. I vissa fall innebär det låsta rum med blyertspenna, i andra fall att använda AI hejvilt för att generera data och sedan fokusera på studentens förmåga att förhandla och kommunicera resultaten”, avslutar han.

EKDALS PERSPEKTIV SPONSRAS AV

Senaste lediga jobben