Den kallas Q-dagen. Den dag då kvantdatorer blir så kraftfulla att dagens kryptering inte längre fungerar. Banker, myndigheter och privata meddelanden kan i teorin öppnas som konservburkar. I podcasten AI+ diskuterar Viggo Cavling och hjärnforskaren Katarina Gospic scenariot – och varför experter redan nu varnar för att världen måste förbereda sig.
Q-dagen: Dagen då alla hemligheter kan bli läsbara
Det låter som en intrig i en spionfilm.
Plötsligt fungerar inte längre krypteringen som skyddar internet. Bankernas säkerhetssystem går att knäcka. Statliga hemligheter kan läsas. Gamla mejl och chattar blir plötsligt möjliga att dekryptera.
Den dag då detta kan ske har fått ett eget namn: Q-dagen.
Begreppet syftar på den tidpunkt då kvantdatorer blir tillräckligt kraftfulla för att bryta de krypteringssystem som i dag skyddar nästan all digital kommunikation.
I podcasten AI+ beskriver hjärnforskaren Katarina Gospic scenariot som en av de mest underskattade tekniska riskerna just nu.
”Det är dagen då alla de här vanliga krypteringarna kan brytas”, säger hon i podden.
En helt annan sorts dator
För att förstå hotet måste man förstå vad en kvantdator egentligen är.
Vanliga datorer arbetar med så kallade bitar – ettor och nollor. Varje beräkning bygger på att en bit antingen är av eller på.
Kvantdatorer fungerar på ett annat sätt. De använder kvantbitar, eller qubits, som kan vara flera tillstånd samtidigt.
Katarina Gospic beskriver det med en enkel bild:
”Om man kastar ett mynt kan det bli krona eller klave. Men om myntet snurrar är det båda samtidigt.”
Det är just den egenskapen som gör kvantdatorer så kraftfulla. De kan testa enorma mängder lösningar parallellt.
Resultatet är en beräkningskraft som i vissa problem kan vara astronomiskt mycket större än i dagens superdatorer.
Läs även: Stort genombrott hos storbank – använder kvantdator
När matematiken inte längre skyddar oss
Nästan all säker kommunikation på internet bygger på kryptering.
När du loggar in på banken, skickar ett mejl eller handlar online används matematiska problem som är så svåra att lösa att en vanlig dator skulle behöva miljontals år.
Men kvantdatorer kan förändra den ekvationen.
En tillräckligt kraftfull kvantdator kan använda algoritmer som drastiskt förkortar tiden det tar att knäcka dessa matematiska problem.
När det händer riskerar dagens säkerhetssystem att bli föråldrade över en natt.
”Det är dagen då vi inte har några hemligheter längre”, säger Gospic i podcasten.
Myndigheter varnar redan nu
Det här är inte bara ett akademiskt resonemang.
National Institute of Standards and Technology har i flera år arbetat med att utveckla nya krypteringsstandarder som ska klara kvantdatorer.
Bakgrunden är just hotet mot dagens system, som RSA och elliptisk kurvkryptografi.
År 2024 presenterade myndigheten de första nya standarderna för så kallad post-kvantkryptering – algoritmer som är designade för att stå emot attacker från kvantdatorer.
Budskapet från forskare och säkerhetsexperter är tydligt: organisationer måste börja byta kryptering långt innan kvantdatorerna faktiskt finns i full skala.
Spioner samlar redan in data
Även säkerhetstjänster har börjat tala öppet om problemet.
National Security Agency har varnat för ett scenario som kallas ”harvest now, decrypt later”.
Idén är enkel.
En angripare kan redan i dag samla in stora mängder krypterad data – till exempel diplomatiska kablar, företagshemligheter eller privata kommunikationer – och lagra dem.
När kvantdatorerna väl blir tillräckligt kraftfulla kan materialet dekrypteras.
Med andra ord: data som anses säker i dag kan bli läsbar i framtiden.
Läs även: Viggos dagbok: Från vingårdar i Sydafrika till Porsche i Uppsala
Hur nära är Q-dagen
Ingen vet exakt när kvantdatorerna når den kapacitet som krävs.
Men forskare försöker uppskatta tidslinjen.
Global Risk Institute har i en omfattande analys intervjuat experter inom kvantteknik och cybersäkerhet.
Deras slutsats är att det finns ungefär femtio procents sannolikhet att Q-dagen inträffar före 2035.
Vissa experter tror att det kan ske ännu tidigare.
Småspararnas dröm om kvantdatorer krossad
Tusentals svenska småsparare drabbades på onsdagen när aktiekurserna för ledande kvantdatorbolag störtdök med upp till 45 procent.
Teknikracet har redan börjat
Utvecklingen drivs av ett globalt kapplöpning mellan teknikbolag och stater.
Google presenterade redan 2019 ett genombrott inom kvantberäkning, ofta kallat quantum supremacy.
I experimentet löste deras kvantdator en specifik beräkning på några minuter – ett problem som en klassisk superdator i teorin skulle behöva extremt lång tid för att lösa.
Även företag som IBM, Microsoft och flera kinesiska forskningsinstitut investerar nu miljardbelopp i kvantteknik.
Europa rustar också
Även Europa börjar ta frågan på allvar.
European Union Agency for Cybersecurity har varnat för att kritisk infrastruktur måste börja planera för kvantattacker.
Det gäller allt från banker och energisystem till myndigheter och sjukvård.
Att byta kryptering i stora IT-system kan ta många år. Därför måste arbetet börja långt innan hotet är akut.
Möjligheter och risker
Samtidigt är kvantdatorer inte bara ett säkerhetsproblem.
Tekniken kan också lösa problem som i dag är praktiskt taget omöjliga.
Forskare hoppas att kvantdatorer ska kunna hjälpa till att utveckla nya läkemedel, simulera avancerade material och förbättra klimatmodeller.
Det är samma gamla historia i teknikhistorien.
Samma teknik som kan lösa stora problem kan också skapa nya.
Frågan som återstår
I AI+ konstaterar Viggo Cavling att diskussionen om artificiell intelligens ofta dominerar rubrikerna.
Men parallellt växer en annan teknisk revolution fram.
Kvantdatorerna.
Den dag de blir tillräckligt kraftfulla kan världen förändras snabbt.
Frågan är bara om vi hinner bygga ett nytt säkerhetssystem innan någon hittar huvudnyckeln till det gamla.
