Räntorna på japanska statsobligationer når nya höjder inför parlamentsvalet. Investerarna flyr de kostsamma vallöften som hotar att förvärra världens största skuldberg.
Globala marknader darrar inför Japans val


Mest läst i kategorin
Marknaden talar sitt tydliga språk. På tisdagen hade räntan på tioåriga japanska statsobligationer stigit till 1,59 procent – den högsta nivån sedan Lehman Brothers kollaps sände finansvärlden i fritt fall, skriver Financial Times.
Samtidigt klättrade trettioåriga obligationer till rekordnivån 3,21 procent – högst sedan 1999.
Missa inte: Japans nödbroms efter räntechocken. Realtid
Det är inte bara tekniska faktorer – utan politiska risker – som driver uppgången.
Japans styre står inför sitt kanske mest avgörande val på decennier, där opinionsundersökningar visar att styrande Liberaldemokratiska partiet (LDP) riskerar att förlora sin majoritet i överhuset när väljarna går till valurnorna på söndag.
Valkampanjens löften pressar räntorna
Det som får investerare att sälja av japanska statspapper är inte bara valresultatets osäkerhet, utan de kostsamma löften som präglar kampanjen.
Oppositionspartier lockar väljare med förslag om att halvera eller helt avskaffa den tioprocentiga konsumtionsskatten, samtidigt som kontantutdelningar till hushåll utlovas.
”Marknaden sålde av på förväntningen att LDP kommer att förlora sin majoritet i överhuset”, säger Wei Li, chef för multi-asset-investeringar på BNP Paribas i Kina, till Financial Times.

Senaste nytt
Lovar kontantutdelningar
Enligt Morgan Stanley-strategen Koichi Sugisaki uppskattas kostnaderna för partiernas vallöften till 5,3 biljoner yen (cirka 360 miljarder kronor) när de viktas efter partiernas förväntade inflytande över budgetkommittéerna.
Även den sittande regeringen har gett efter för frestelsen.
Premiärminister Shigeru Ishiba har lovat kontantutdelningar på 20 000 yen per person – dubbelt så mycket för barn och låginkomsttagare – till en kostnad på cirka 0,5 procent av BNP, rapporterar The Economist.
BOJ pressas från två håll
Situationen sätter Bank of Japan i en omöjlig sits. Centralbanken har arbetat för att gradvis höja räntorna från nära noll när inflationen äntligen tagit fart i världens fjärde största ekonomi.
Men politiska påtryckningar från oppositionspartier som vill att centralbanken ska undvika räntehöjningar komplicerar bilden.
”Finansministeriet och BOJ bör arbeta hand i hand för att vidta aggressiva åtgärder under några år för att stärka inhemsk efterfrågan”, säger Sohei Kamiya, ledare för det högerextrema partiet Sanseito, enligt Reuters.
Premiärministern: ”Besviken på USA”
Asiatiska länder beklagar Donald Trumps agerande och säger sig ”chockade”.
Men samma politiska krafter som driver upp obligationsräntorna genom utgiftslöften kräver samtidigt att centralbanken ska hålla räntorna låga. Resultatet blir en potentiell spiral där högre finansieringskostnader för staten kolliderar med expansiv finanspolitik.
Ränteoron sprider sig globalt
Japans obligationskris är inte isolerad. Långfristiga statsobligationer faller globalt när investerare oroar sig för att offentliga utgifter överstiger regeringarnas kapacitet, enligt Bloomberg.
Tysklands trettioåriga obligationsränta närmar sig sin högsta nivå på 14 år, medan obligationsmarknaderna i USA, Storbritannien och Frankrike upplever liknande säljpress.
”Underskottsutgifter från regeringar är utbrett över hela världen, och den långa delen av avkastningskurvan fungerar som en säkerhetsventil”, förklarar George Bory, chefinvesteringsstrateg på Allspring Global Investments, till Mitrade.
Läs även: Ensligt: I Japan begår äldre brott för att slippa ensamhet. News55
Särskilt känslig är kopplingen mellan japanska obligationer och amerikanska techaktier. BCA Research varnar för att Japan är en avgörande källa till global likviditet – och att förändringar i japanska obligationsräntor kan utgöra betydande hot mot amerikanska techaktiers värderingar.
Skuldbergets skugga
Japans offentliga skuld motsvarar 250 procent av BNP, långt över Greklands 165 procent under 2010-talets skuldkris, enligt Reuters. Regeringen spenderar nästan en fjärdedel av sin budget på att finansiera en skuld på 1 164 biljoner yen (cirka 79 000 miljarder kronor).
Trots de extrema siffrorna har Japan länge varit ett lugnande exempel för regeringar världen över. Även när nettoskulden nådde 162 procent av BNP 2020 drabbades landet av ingen budgetkris.
Desperat talangjakt – japansk bank ”kidnappade” ekonom
Medan tusentals finansjobb försvinner i väst pågår en tyst panik i Tokyo.
Men den tiden kan vara förbi.
”Vi kanske behöver förbereda oss för en lång period av politisk osäkerhet och marknadsvolatilitet”, säger Naomi Muguruma, chefsobligationsstrateg på Mitsubishi UFJ Morgan Stanley Securities, till Reuters.
Missa inte: Så ”lurade” norrmännen sushiexperterna i Japan. Perfect Weekend

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.












