En ny avhandling visar att vänskapsrelationer i barndomen kan påverka både framtida inkomst och hälsa. Men även att Sveriges välfärdsstat inte har lyckats eliminera inkomstrelaterade hälsoklyftor.
Rika barndomsvänner kan ge högre inkomst senare i livet
Avhandlingen, skriven av Klara Gurzo vid Stockholms Universitet, visar hur vänskap kan ha stor betydelse för resten av livet.
Missa inte: Ny kollega visade sig vara hackare från Nordkorea. Realtid
Själva avhandlingen bygger på fyra empiriska studier som undersöker hur inkomst och social rörlighet mellan generationer formar hälsan över livsloppet i Sverige.
Kontakter över klassgränser är en resurs
Ett av de mest slående resultaten handlar om barndomsvänskapernas betydelse.
Genom att analysera sociometriska data från sjätteklassare i Stockholmsområdet, barn födda 1953 som sedan följts upp till 68 års ålder, fann Gurzo att de som hade vänner från familjer med högre inkomster i genomsnitt uppnådde högre egen inkomst som vuxna.
Läs även: CV är meningslöst – rekryterare vill se din personlighet. Dagens PS
Sambandet var starkast bland barn från socioekonomiskt utsatta hem. Det kvarstod även efter att forskarna kontrollerat för föräldrarnas resurser och barnens individuella egenskaper.
Resultaten tyder på att vänskapsrelationer över klassgränser kan fungera som en form av självförvärvat socialt kapital, en möjlighet att få tillgång till resurser och nätverk bortom den egna familjens förutsättningar.
Samtidigt visar studien att tillgången till sådana relationer i sig är ojämnt fördelad.
Ökade klyftor trots välfärdsstaten
Avhandlingen visar också att inkomstrelaterade skillnader i livslängd har ökat mellan generationer av svenska män.
Missa inte: Ekonomer och jurister toppar lönelistan – de ökar mest. Realtid
I en jämförelse mellan personer födda 1922–1926 och 1951–1955 konstaterar Gurzo att den förväntade livslängden mellan 50 och 61 års ålder stagnerade bland de med lägst inkomster. Medan den förbättrades stabilt bland dem med högre inkomster.
Trots välfärdsstatens expansion har alltså de ekonomiska hälsoklyftorna snarare vidgats än minskat.
Stora skillnader mellan könen gällande psykisk hälsa
När det gäller psykisk hälsa framträder tydliga könsskillnader.
Bland män var nedåtgående social rörlighet, att tjäna mindre än sina föräldrar, kopplat till högre uttag av psykofarmaka, medan uppåtgående rörlighet var kopplat till lägre uttag.
Läs även: Sverige EU-bäst på kvinnliga chefer – men lönegap består. Dagens PS
Bland kvinnor fanns inget motsvarande samband, något som enligt avhandlingen kan spegla att ekonomisk framgång och misslyckande har olika innebörd för män och kvinnor i den studerade generationen.
Ytterligare en studie i avhandlingen visar att föräldrars inkomst bara hade ett svagt direkt samband med dödlighet i vuxen ålder.
Kopplingen förmedlades i stället genom kognitiva förmågor och sociala färdigheter i tonåren, samt genom utbildning och egen inkomst senare i livet.
Inte bara ekonomi – även sociala miljöer påverkar
Gurzo drar slutsatsen att insatser för att minska hälsoklyftor inte bara bör rikta sig mot vuxnas ekonomiska villkor. Utan också mot sociala miljöer och möjligheter tidigt i livet.
Missa inte: Därför har en del pensionärer fått lägre inkomst i år. E55
Avhandlingen understryker att den svenska välfärdsstaten har minskat den absoluta fattigdomen, men att relativa ojämlikheter fortfarande är djupt förankrade i sociala strukturer och fortsätter att påverka vem som lever längre och friskare.
