Fyra miljarder kronor går till spillo årligen på för stora myndighetslokaler. Men coworkingexperter och kontorsforskare är ense: för att få folk att lämna hemmakontoret krävs inte mindre – utan bättre kontor.
Kontorsparadoxen: Spara miljarder eller locka talanger?
Simon Kronö
Uppdaterad: 17 sep. 2025Publicerad: 17 sep. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Bakom siffrorna ligger en enkel matematisk uträkning från Riksrevisionen.
Med 22 kvadratmeter kontorsyta per anställd ligger svenska myndigheter långt över de 15 kvadratmeter som bedöms som rimligt.
En förändring skulle frigöra miljardbelopp i den offentliga budgeten.
De halverade kostnaden
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har visat att det är möjligt. Sedan 2014 har myndigheten halverat sin kontorsyta från 19 till 10 kvadratmeter per anställd genom två lokalbyten.
”Vi har bytt lokal två gånger sedan dess”, säger kommunikationschef Maria Bjurö till Dagens Industri.
Framgången bygger på att personalen accepterat att jobba två dagar hemma och tre på kontoret.
ANNONS
Senaste nytt
Pandemin förändrade allt
ANNONS
Patrik Åström, medgrundare av coworking-företaget Helio, menar att pandemin blev en vändpunkt.
”Det som skedde i pandemin var en total game changer eller en total förändring av kontorsvärlden, för då funkade det ju väldigt bra att jobba hemma”, säger han i Dagens Medias podd Under 15.
Förändringen var fundamental.
”Då blev ju kontoret inget tvång”, säger Åström.
Coworking-boomen kraschar
Parallellt kämpar coworkingsektorn med att hitta hållbara affärsmodeller.
”Coworkingbranschen är omogen i dag”, konstaterar Åström.
ANNONS
WeWorks kollaps blev symbolen för branschens utmaningar, men Åström menar att efterfrågan finns.
Helio har valt en annan väg genom att inte växa supersnabbt och erbjuda mer än bara kontor. De fokuserar på tre grundpelare: gemenskap, kunskap och funktionalitet.
Kontorsexperten: Svenska kontor måste bli bättre
Christina Bodin Danielsson, kontorsforskare vid KTH, beskriver för Dagens Nyheter svenska kontor som ”några av de vackraste och mest funktionella i världen”.
Redan på 1990-talet uppmärksammades den svenska kontorsstandarden internationellt. Men nu krävs ännu mer.
”Ska man välja kontoret framför hemmet, måste det finnas utrymme för det personliga”, menar Bodin Danielsson.
Särskilt yngre medarbetare söker sig tillbaka till kontoren, men av andra skäl än tidigare generationer. Enligt Åström uppfattar han att de som är nya på arbetsmarknaden tycker kontoret är viktigast.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS