Trots löften om effektivisering arbetar AI-användare längre dagar än någonsin. Ny forskning visar att tekniken inte frigör tid – utan ökar både arbetsbörda och press.
AI-effekten: Därför jobbar vi mer – inte mindre


Mest läst i kategorin
Tekniken som skulle befria oss från rutinuppgifter verkar ha fått motsatt effekt.
AI-exponerade arbetare lägger 2,2 timmar mer per vecka på jobbet jämfört med kollegor i mindre teknikintensiva roller.
Missa inte: Alla pratar om AI-hotet – men jobben blir fler. Realtid
Detta enligt forskning från amerikanska universitetet som analyserat nästan två decennier av tidsdata, skriver Centre for Economic Policy.
AI skapar mer arbete – inte mindre
Paradoxen blir särskilt tydlig efter lanseringen av ChatGPT i slutet på 2022.
Yrkesgrupper med hög exponering för generativ AI – systemanalytiker, ekonomirådgivare och logistiker – började omedelbart arbeta 3,15 timmar mer per vecka än kolleger inom mindre AI-påverkade områden, som däckbyggare.
Mönstret återfinns också i Norden, men med intressanta variationer.

Senaste nytt
Norden i AI-korsdrag
Hälften av finska kontorsarbetare använder AI regelbundet jämfört med en fjärdedel av svenskarna, visar en undersökning från konsultbolaget Solita.
Den mest överraskande avvikelsen kommer från yngre svenska män. Tolv procent av dem mellan 20-34 år uppger att de använder AI för att minska sin arbetsbörda – mer än dubbelt så många som kvinnor i samma ålder.
Riskkapitalistens budskap till Europa: Sluta ta helg
Vill du konkurrera med Silicon Valley och Kina, räcker inte nio till fem.
Bland lågavlönade män sticker siffran ut ännu mer: 22 procent använder tekniken aktivt för att arbeta mindre.
”För många är AI ett verktyg för att utvecklas och arbeta smartare. För andra kan det också vara ett sätt att effektivisera och undvika sådant som upplevs som mindre meningsfullt eller energikrävande”, säger Niklas Liedholm, Head of AI/GenAI på Solita Sverige, i ett pressmeddelande.
Produktivitetens dolda pris
Bakom effektivitetsparadoxen döljer sig en psykologisk kostnad.
Forskare vid amerikanska universitet, som studerat över 3 500 personer, fann att medan AI förbättrar prestanda på kort sikt, sjunker den inre motivationen med 11 procent.
Läs även: Meningslöst jobb skadar din hälsa. News55
Känslan av tristess ökar också med 20 procent när arbetare övergår till uppgifter utan AI-stöd, skriver Harvard Business Review.
”AI kan ta bort de mest kognitivt krävande delarna av en uppgift, ofta de aspekter som gör arbetet stimulerande och personligt tillfredsställande”, förklarar forskarna.
Samtidigt kämpar organisationer med grundläggande implementering. En tredjedel av nordiska företag saknar riktlinjer för AI-användning – och 42 procent av svenska respondenter vet inte vad tekniken kan användas till, enligt Solitas undersökning.
Har du rätt personlighet för drömjobbet?
I framtiden kan personlighetstest väga tyngre än både CV och personligt brev.
”Gömmer” produktiviteten
Verkligheten för många anställda blir att produktivitetsvinster inte leder till kortare arbetsdagar utan högre förväntningar.
Nästan hälften av amerikanska arbetare anser att deras AI-tidsbesparingar borde tillhöra dem själva, inte arbetsgivaren, enligt en SAP-undersökning som Wall Street Journal refererar till.
Över 20 procent ”gömmer” aktivt sin extra produktivitet från chefer.
Missa inte: AI-tsunamin slår till – så förändras webben i grunden. Realtid
Kampen om vinsten
Amazons vd Andy Jassy exemplifierar företagens inställning när han uppmanar anställda att med hjälp av AI ”lista ut hur man kan uppfinna snabbare och mer omfattande för våra kunders skull, och hur man får mer gjort med mer sparsamma team”.
Lösningen ligger inte i att bromsa tekniken utan i att omforma förväntningar, menar experterna.
Företag som investerat i kompetensutveckling istället för bara ökad output visar vägen framåt – men det kräver en fundamental omprövning av hur produktivitetsvinster ska fördelas mellan arbetsgivare och anställda.
Dagens ungdom: Allt fler studenter stängs av för fusk med AI
Stockholms Universitet ser en tydlig ökning.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.












