Regeringens förslag att låta 13-åringar dömas för grova brott möter massivt motstånd. Advokatsamfundet varnar för att reformen riskerar att förvärra problemet.
Sänkt straffålder möter tungt motstånd: "Förvärrar problemet"
Simon Kronö
Uppdaterad: 14 nov. 2025Publicerad: 14 nov. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
”Förslaget avstyrks i sin helhet”, skriver Advokatsamfundet i sitt remissvar till Justitiedepartementet.
Tidigare erfarenheter visar en alarmerande effekt: när straffbarhetsåldern sänks, kan kriminaliteten klättra ännu längre ned i åldrarna.
Många säger nej
Listan över kritiker mot reformen är lång: Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Sveriges kommuner och regioner, Unicef, Bris, Institutet för mänskliga rättigheter – och nu Åklagarmyndigheten.
”Det här är ett kontraproduktivt och farligt förslag, för tvärtom riskerar det här förslaget att dra ner åldern ännu mer där barn groomas in i kriminaliteten”, har Li Melander, barnrättsjurist på Unicef Sverige, tidigare sagt till TT.
Även Barnombudsmannen Juno Blom är skarp i sin kritik.
”Det låter handlingskraftigt, men det är att angripa ett symtom och blunda för de faktiska orsakerna”, säger hon.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Danmark visar motsatt effekt
Kritiken riktas mot att regeringen saknar empiriskt underlag för att reformen skulle minska brottsligheten eller öka tryggheten. Internationella erfarenheter från länder som Danmark pekar istället åt motsatt håll.
”En sänkning kan medföra ökade återfall, försämrade skolresultat och försvårad social återanpassning”, skriver Advokatsamfundet.
Åklagarmyndigheten menar att en sänkt ålder kan leda till att den allvarliga brottsligheten trycks ner i åldrarna samt att åtgärden inte skulle vara särskilt träffsäker.
Brottsförebyggande rådet har tidigare sagt att det ”saknas stöd för att en sänkt straffbarhetsålder skulle ha en generell brottsförebyggande effekt”, enligt Dagens Juridik.
FN-regler sätter gräns vid 14 år
Remissvaret slår också fast att förslaget strider mot barnkonventionen, som är svensk lag sedan 2020. FN:s barnrättskommitté har uttryckligen angett att minimiåldern inte bör vara under 14 år – utan helst 15 år eller högre.
Straffbarhetsåldern skulle enligt reformen kopplas till brottets minimistraff – ett system som Advokatsamfundet anser skapar godtycklighet.
ANNONS
En 13-åring kan häktas för misstänkt grovt brott, men sedan frikännas om domstolen ändrar rubriceringen.
”Tilliten riskerar att kraftigt försämras”
När en tidigare utredning föreslog sänkning till 14 år avstyrkte en övervägande majoritet av remissinstanserna förslaget. Nio av sju tillfrågade experter sa nej.
Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter, är kritisk till att regeringen helt verkar ha struntat i de tunga remissinstanserna.
”Jag är väldigt oroad för vilka effekter detta kommer att få”, har han tidigare sagt till Dagens Juridik.
Lagändringen är tänkt att gälla i fem år och träda i kraft den 1 juli 2026.
”Tilliten till rättsstaten riskerar att kraftigt försämras, om nu aktuellt lagförslag genomförs utan tillräcklig konsekvensanalys och trots den kritik som har riktats”, skriver Advokatsamfundet.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS