När EU:s nya produktansvarsdirektiv blir svensk lag omfattas för första gången AI-system och programvara av strikt ansvar. Men näringslivet larmar om omvänd bevisbörda och kraftigt höjda försäkringskostnader.
AI och appar ska omfattas av strikt produktansvar
Simon Kronö
Uppdaterad: 13 okt. 2025Publicerad: 13 okt. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det nuvarande EU-regelverket om produktansvar är snart 40 år gammalt och bedöms som otillräckligt för att hantera produkter i dagens globala leveranskedjor och digitala landskap.
Den nya lagen ersätter 1992 års produktansvarslag. Målet är att skapa en bättre balans mellan näringsidkare och enskilda produktanvändare genom att stärka skyddet för konsumenter.
Från fysiska produkter till AI och data
Det utökade ansvaret omfattar nu fristående programvara – exempelvis applikationer till datorer, smartphones och AI-system.
Nytt är också att skada i data som används uteslutande för personligt bruk omfattas av lagen.
Det utökade ansvaret kan leda till ökade kostnader för ansvarsförsäkring, särskilt för näringsidkare som tillverkar, importerar eller distribuerar tekniskt avancerade eller innovativa produkter.
För att stärka konsumentskyddet slopas dessutom den tidigare självrisken på 3 500 kronor för sakskador.
ANNONS
Senaste nytt
Omvänd bevisbörda
ANNONS
Den kanske mest kritiska förändringen i lagförslaget ur näringslivets synvinkel är införandet av presumtionsregler för bevisbördan.
Enligt den nya lagen ska säkerhetsbrister i vissa fall presumeras, till exempel om:
- Svaranden inte följer ett föreläggande att lämna över bevis
- Produkten inte uppfyller obligatoriska produktsäkerhetskrav
- Skadan orsakades av ett uppenbart funktionsfel vid normal användning
Den mest långtgående presumtionsregeln tillåter presumtion för både säkerhetsbristen och orsakssambandet (kopplingen mellan fel och skada) om den skadelidande har alltför stora svårigheter att uppfylla sin bevisbörda.
Detta är dock förenat med kravet att den skadelidande måste göra säkerhetsbristen eller orsakssambandet sannolik.
Risk för oseriösa stämningar
Svensk Handel kritiserar skarpt denna omvända bevisbörda.
De menar att den inte är i linje med allmänna rättsprinciper och sätter europeiska företag i en position som inte står i proportion till de intressen som ska skyddas.
ANNONS
Organisationen varnar också för risken för oseriösa eller obefogade stämningar (så kallad ”frivolous litigation”), vilket skulle belasta både företag och det offentliga.
Undantag för utvecklingsskador
Utredningen har tagit hänsyn till näringslivets oro genom att behålla möjligheten till ansvarsbefrielse för så kallade utvecklingsskador.
Detta innebär att strikt skadeståndsansvar inte gäller för skador som vid tidpunkten för försäljningen inte var möjliga att upptäcka med hänsyn till det vetenskapliga och tekniska kunskapsläget.
Att behålla undantaget för utvecklingsskador bedöms kunna begränsa kostnadsökningen för företagens ansvarsförsäkringar.
Vad är ”rimligen säker”?
En annan stridspunkt rör bedömningen av säkerhetsbrister. Den nya lagen föreslår att en produkt har en säkerhetsbrist om den inte är så säker som rimligen kan förväntas.
Svensk Handel motsätter sig detta och menar att bedömningen istället bör utgå från den genomsnittlige konsumentens förväntningar för att undvika en svårtillämpbar och oförutsebar lagstiftning.
ANNONS
Den nya lagen förväntas träda i kraft den 9 december 2026. Fram till dess fortsätter debatten om var gränsen ska dras mellan konsumentskydd och innovationsfrihet.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS