01 feb. 2026

Realtid

Anthropic: Kodare presterar sämre när de använt AI

Kodare blev dummare av AI
Kodare som använde AI blev sämre på att koda. (Kollage: Realtid / Dragon Images / Getty Images)
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 01 feb. 2026Publicerad: 01 feb. 2026

Vissa kan få det låta som att man är en bakåtsträvande idiot om man inte tar hjälp av generativ AI i alla delar av sitt arbete. Men nu går en av branschens största aktörer ut med en studie som visar på motsatsen.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Den nya tekniken kan i själva verket hämma din förmåga att lära dig nya saker och lösa problem på egen hand. Det är AI-bolaget Anthropic, skaparna bakom Claude, som i en ny studie har undersökt hur användandet av AI-assistenter påverkar programmerares färdigheter.

Resultaten är uppseendeväckande, särskilt med tanke på att de kommer från en av de drivande krafterna bakom tekniken.

Studien visar att de som använde AI för att koda presterade betydligt sämre på kunskapsprov än de som arbetade utan hjälpmedel. I genomsnitt var resultaten 17 procent lägre för AI-gruppen, vilket motsvarar nästan två betygssteg på en akademisk skala.

Missa inte:
Sociala medier för AI-agenter: De pratar med varandra – utan oss

Risken för en ”kompetensskuld”

Problemet kallas som ”kognitiv offloading”. Det innebär att användare slutar processa information på djupet och istället delegerar det intellektuella arbetet till generativ AI. Detta skapar en kortsiktig produktivitetsvinst men en långsiktig kompetensförlust.

Du blir helt enkelt sämre på att förstå lösningarna som du är med och tar fram.

I rapportens slutsatser är Anthropics egna forskare oväntat tydliga med riskerna för framtidens arbetsmarknad:

ANNONS

”I en AI-förstärkt arbetsmiljö spelar produktivitetsvinster roll, men det gör även den långsiktiga utvecklingen av den expertis som dessa vinster faktiskt vilar på.”

Forskarna betonar att behovet av mänsklig tillsyn ökar i takt med automatiseringen. Människor måste fortfarande ha färdigheter att upptäcka fel och styra systemen, särskilt i verksamheter där säkerhetsmarginalerna är små och insatserna höga.

Resultaten har väckt starka reaktioner. I en kommentar på LinkedIn skriver Dagmar Monett, professor i datavetenskap, att kontrollgruppen utan AI blev bättre just för att de tvingades lösa sina egna fel:

”Vår hypotes är att de sannolikt förbättrade sina färdigheter i felsökning genom att lösa dessa fel på egen hand”. Hon drar slutsatsen att ”de-generativ AI” bör hållas borta från utbildning och kritiserar bolagets ledning för att marknadsföra den teknik de nu varnar för.

ANNONS

En paradox för AI-industrin

Slutsatserna i sig är egentligen inte ologiska. När du låter en digital tjänst lösa uppgifterna åt dig sparar du lite tid, men du går också miste om en del av den problemlösning som leder till kunskap.

Det är sant även för oss som skriver nyhetstexter. Genvägar kan leda till förlorade insikter.

Det som är mer oväntat är att Anthropic, en AI-jätte, lyfter teknikens baksidor så öppet. Medan de säljer in verktyg för att öka effektiviteten visar deras egen forskning att priset kan bli en personalstyrka som inte längre kan hantera komplexa problem utan en digital krycka.

ANNONS

Att satsa på generativ AI kan se bra ut när investerare kräver framsteg på området, men på sikt riskerar man att urholka den intellektuella bas som många företag bygger på.

Annars riskerar vi att bygga system vi snart inte har kompetens nog att förstå eller kontrollera på egen hand. Och den som fortfarande behärskar problemlösning och förstår systemen som vi jobbar med kan bli en ännu viktigare tillgång i framtiden.

Var försiktig i promptandet och kom ihåg att det är du som ska sitta i förarsätet, inte tjänsterna som du använder.

Läs även:
Nvidias löner avslöjas – så mycket tjänar ingenjörerna. Dagens PS

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist

Edvard Lundkvist redaktionschef på Dagens PS och en nyfiken ekonomijournalist som bevakar råvarumarknaden och makroekonomin. Tips och kommentarer på det jag har skrivit mottages med öppna armar.

Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist

Edvard Lundkvist redaktionschef på Dagens PS och en nyfiken ekonomijournalist som bevakar råvarumarknaden och makroekonomin. Tips och kommentarer på det jag har skrivit mottages med öppna armar.

Senaste lediga jobben

ANNONS
ANNONS