Regeringen har presenterat Sveriges första heltäckande AI-strategi med målet att Sverige ska bli en av världens tio främsta AI-nationer. Men röster höjs om att ambitionerna kräver mer än vad som hittills levererats.
AI-strategin pressas av näringslivet: ”Stöd räcker inte”
Strategin, som tagits fram av finansdepartementet under ansvarigt statsråd Erik Slottner, slår fast att AI ska användas för att driva samhällsnytta, hållbar utveckling, konkurrenskraft och innovation.
Sverige ska inte tävla om att bygga egna grundmodeller utan satsa på att bli bäst på att tillämpa AI, inte minst i den offentliga sektorn skriver Regeringen.
Missa inte: Engeseth: “Homo sapiens är farligare än AI”. Realtid
Aktörer vill se mer
Från intresseorganisationen AI Sweden välkomnas de tydliga ambitionerna, men organisationen understryker att det krävs mer.
”Åtgärderna som hittills aviserats kommer inte räcka för att ta oss dit. För att målen ska realiseras behövs det avsevärda investeringar, nya sätt att organisera sig och modiga beslut”, säger Mikael Ljungblom, Director of Public Policy på AI Sweden i en kommentar.
Läs även: AI-bossen: ”Känner obehag inför AI:s utveckling”. Dagens PS
AI Sweden efterlyser en central funktion inom Regeringskansliet med mandat att driva genomförandet, med inspiration från Estland.
Per Clingweld, även han från AI Sweden, utvecklar resonemanget i ett inlägg på LinkedIn: ”DIGG och PTS har fått i uppdrag att ’stödja implementeringen’. Men stödja och driva är två helt olika saker. Det är skillnaden mellan att ha ett gymkort och att faktiskt träna”, skriver han.
Clingweld menar att Sverige riskerar att fastna i pilotstadiet.
”Varje vecka möter jag svenska ledare i workshops. Viljan finns. Nyfikenheten finns. Men jag ser samma mönster överallt: organisationer som fastnar i pilotstadiet”.
Vill se AI-visum
Även från techentreprenörshåll riktas kritik. I en debattartikel i Dagens Industri skriver grundarna bakom Sana Labs, VOI, Lovable och Kry att strategin visserligen pekar åt rätt håll, men att genomförandet brister.
De efterlyser bland annat ett AI-visum med svar inom två veckor, skatteeffektiva personaloptioner och att varje myndighet ges ett explicit uppdrag att främja innovation.
Missa inte: Vilda hallucinationer: Ett nytt inslag i den digitala vardagen. Realtid
Debattörerna ifrågasätter också satsningen på nationella språkmodeller och menar att budgeten på 479 miljoner kronor per år endast motsvarar ”en genomsnittlig finansieringsrunda för ett tidigt AI-bolag”.
Strategin ska följas upp årligen och genomföras genom myndighetsuppdrag och budgetsatsningar.
Den ersätter den nationella AI-inriktning som beslutades 2018.
