Trots miljardinvesteringar och löften om en ny arbetslivsrevolution visar nya studier att AI sällan levererar de produktivitetsvinster som utlovats. Istället skrotas rekordmånga projekt – vilket blottar självbedrägeriet kring tekniken.
AI-hajp? Snarare haveri, visar forskningen


Det började med löften om revolution. AI skulle effektivisera, automatisera och frigöra mänsklig kreativitet.
Men när forskare granskar resultaten är det inte längre självklart att tekniken levererar.
”Det har pratats mycket om produktivitet på sistone – särskilt bland politiker – och med all rätt: Australiens arbetsproduktivitet är på den lägsta nivån på 60 år”, skriver Jon Whittle på CSIRO:s nyhetsportal.
Missa inte: AI-effekten: Därför jobbar vi mer – inte mindre. Realtid
Han konstaterar att AI:s effekter på produktivitet är ”blandade och svårtolkade” och att det är svårt att spåra någon tydlig nationell effekt.
AI-blindhet
En randomiserad studie från forskningslabbet METR har också väckt uppmärksamhet.
När 16 erfarna open source-utvecklare fick använda AI-verktyg i sitt dagliga arbete blev de i genomsnitt 19 procent långsammare – trots att de själva trodde att de blev snabbare.

Studien visar på en slående diskrepans mellan upplevd och faktisk produktivitet – och pekar ut självbedrägeri som en central förklaring.
The Telegraphs Andrew Orlowski beskriver fenomenet som ”AI-blindhet”.
”Om du tror att AI hjälper dig i ditt jobb, är det kanske för att du vill tro att det fungerar”, skriver han.
Senaste nytt
Varför AI-projekt misslyckas i praktiken
Bakom de dystra siffrorna döljer sig flera systemfel. Enligt Techfunnel har 42 procent av företagen nyligen skrotat majoriteten av sina AI-initiativ – en dramatisk ökning från 17 procent för bara ett halvår sedan.
Orsakerna är många: ledarskapsmissförstånd, bristande datakvalitet, höga kostnader och låg användaracceptans.
”AI:s potential är bara så stark som dess data”, konstaterar Techfunnel – och pekar på att snedvridna eller ofullständiga datamängder kan sabotera även de mest avancerade modellerna.
Svensk uppfinning: AI monterar dina IKEA-möbler – utan manualen
Roboten klarar redan 2 000 plock i timmen med nästan perfekt precision.
Majoriten experimenterar bara
Pwrteams, som har kartlagt AI-projekt globalt, konstaterar att endast 7 procent av arbetskraften är verkligt skickliga på att använda tekniken på ett sätt som ger tydliga produktivitetsvinster.
Det betyder att 93 procent av människor antingen bara experimenter – eller jobbar helt utan att använda sig av AI.
Kompetensbrist, höga löner för AI-specialister och bristande utbildning förklarar enligt Pwrteams varför så få projekt når hela vägen.
Läs även: Google anklagas för att låsa in anställda. Dagens PS
Storbolagens misslyckanden
Kostnaderna för att utveckla och underhålla AI-lösningar stiger snabbt. Gartner uppskattar att det kan kosta mellan 5 och 20 miljoner dollar att bygga eller finjustera en generativ AI-modell – med årliga användaravgifter på upp till 21 000 dollar per person.
Många företag underskattar dessa kostnader, vilket leder till underfinansierade projekt och avbrutna satsningar, enligt Techfunnel.
Finansinspektionen slår larm: Unga måste sluta ta tips från AI
Problemet är inte bara vilken typ av råd som ges, utan också hur gamla de är.
Flera högprofilerade misslyckanden har också fått stort genomslag. Apple har tvingats dra tillbaka sin AI-baserade nyhetssammanfattning efter att den spridit falska uppgifter om en italiensk fotbollsspelare.
Air Canada tvingades betala ut ersättningar efter att deras chattbot gett felaktig information om företagets policy.
Hajpen lever vidare – men på vilka grunder?
Nya modeller lanseras i snabb takt och slår benchmarkrekord, men enligt Orlowski i The Telegraph är dessa ”bedrägliga och ger bara mer bekräftelsebias”.
”Att inse att det suger inom ditt eget område, men föreställa sig att det är fantastiskt inom områden du är mindre bekant med, är något han kallar ’ChatGPT-blindhet'”, skriver han och citerar AI-kritikern Gary Marcus.
Missa inte: AI tvingar advokatbyråer till omställning – så ser vinnarna ut. Realtid
Tekniken är här för att stanna, men vägen till verklig nytta är betydligt krokigare än många vill erkänna.
Så påverkas framtidens arbetsliv
Tekniken kräver mer än bara investeringar och innovation – den kräver tydliga mål, rätt kompetens, robust data och realistiska förväntningar.
Sedan ChatGPT lanserades för snart tre år sedan kan tekniken inte längre behandlas som en magisk lösning, utan måste integreras med samma noggrannhet och kritiska blick som andra strategiska satsningar.
Frågan är inte längre om AI kan förändra arbetslivet – utan hur, när och till vilket pris.
Skatteverket bygger en AI-verkstad för dina skattepengar
Uppdraget kommer från regeringen.
ANNONS

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.











