Energirenoveringar kan räknas hem, men på marknaden händer nästan ingenting. RO-Gruppen ser fastighetsägare som väljer att sitta still – i väntan på något som inte är utlovat.
Fastighetsägare väntar på bidrag – som inte finns
Simon Kronö
Uppdaterad: 05 nov. 2025Publicerad: 05 nov. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Boverkets förslag till nationell byggnadsrenoveringsplan kräver omfattande energirenoveringar av hela byggnadsbeståndet fram till 2050.
Redan 2030 ska den genomsnittliga energianvändningen i bostadssektorn minska med minst 16 procent jämfört med 2020, skriver Fastighetsnytt.
Men fastighetsägarna agerar i tre helt olika riktningar, visar nya observationer från RO-Gruppen.
”Har inte förstått”
Magnus Lindberg, affärsområdeschef för energirenoveringar på RO-Gruppen, delar in kunderna i tre kategorier.
En del är pålästa och agerar redan nu, medan andra väntar passivt på bidrag från EU eller staten.
”Den tredje gruppen har inte förstått vad det här handlar om och tar kostsamma felbeslut, som att till exempel lägga stora summor på en ny fasad utan att samtidigt tilläggsisolera”, säger han till Fastighetsnytt.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Direktavkastning på 5–7 procent
En färsk analys från mjukvaruföretaget Zerotude visar att investeringarna kan löna sig utan subventioner.
Beräknade kostnader för att nå 2035-målet hamnar på 380–540 kronor per kvadratmeter – vilket ger en direktavkastning på 5 till 7 procent.
”Vår analys visar att stigande energipriser gör det möjligt för vissa fastighetsägare att räkna hem de investeringar som EPBD kräver”, säger Zerotudes vd och medgrundare Maximilian Deiters till Fastighetsnytt.
En fastighetsportfölj som följer den föreslagna takten väntas få 11 procent lägre energikostnader år 2035 och 30 procent lägre år 2050.
50 procent stödandel krävs
Trots lönsamhetskalkylerna efterlyser flera remissinstanser kraftfulla statliga insatser.
Fasadgruppen föreslår ett energirenoveringsstöd med minst 50 procent stödandel. Fastighetsägarna Sverige pekar på behovet av statliga garantier eller finansieringsstöd, skriver Fastighetsnytt.
ANNONS
Lindberg menar att förväntan om subventioner är påtaglig i hela sektorn.
”Det handlar om mycket omfattande åtgärder i byggnadsbeståndet i hela landet, så det är svårt att se hur det skulle fungera utan någon genomtänkt finansiell modell där EU eller svenska staten är med och bidrar”, säger han till Fastighetsnytt.
Bidragsberoende ifrågasätts
Samtidigt varnar Sustainacon Sweden och Wiksfors Technology för att alltför stort bidragsberoende kan bli ett problem på sikt.
De föreslår i stället resultatbaserade stöd där bonusar ges för uppnådd energiprestanda, skriver Fastighetsnytt.
Den slutgiltiga byggnadsrenoveringsplanen ska lämnas till EU-kommissionen senast den 31 december 2026.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS