En ny rapport från BDO visar att det inte är tajmingen utan strukturella faktorer som avgör hur det går för svenska börsnoteringar.
Så skiljer sig vinnarna från förlorarna på IPO-marknaden
Revisions- och rådgivningsbyrån BDO har analyserat omkring 370 svenska börsnoteringar de senaste sex åren.
”Det första året säger oftast mer om marknadsklimatet än om bolaget”, säger Martin Tidesten Head of Risk Advisory Services på BDO och rapportens huvudförfattare till Realtid.
Rapporten visar att det långsiktiga utfallet för IPO-bolag i hög grad samvarierar med strukturella faktorer som val av handelsplats, ägarstruktur och bolagsmognad, snarare än med vilket år eller i vilket marknadsfönster noteringen sker.
”Det mest intressanta i rapporten är att utfallet på IPO-marknaden i väldigt hög grad verkar handla om strukturella faktorer snarare än tajming. Fokus i debatten ligger ofta på marknadsfönster och noteringstidpunkt, men vår analys tyder på att det för den långsiktiga utvecklingen är handelsplats, ägarbas och bolagets mognad som ofta har större betydelse”, säger Tidesten.
Rekordmånga avnoteringar i år: ”En nödvändig utrensning”
54 bolag lämnade svenska börserna under 2025, nästan en fördubbling från året innan. Samtidigt sticker Stockholm ut i Europa med flera stora börsnoteringar.
Rekordåret 2021 – och baksmällan
Perioden 2019–2025 har präglats av ovanligt stora svängningar.
År 2021 noterades närmare 160 bolag i Sverige, drivet av extremt låga räntor och hög riskaptit. Enbart på Nasdaq First North genomfördes 94 börsintroduktioner. Men den starka inledningen följdes av kraftiga kursfall.
De som noterades under 2021 uppvisade en genomsnittlig avkastning på cirka 12 procent under själva IPO-året, men föll sedan med omkring 47 procent året efter.
”Det första året säger oftast mer om marknadsklimatet än om bolaget egentligen”, säger Tidesten.
Läs även: Kriget i Iran kastar skugga över norsk IPO-yra. Dagens PS
Från 2022 tvärbromsade aktiviteten. Kriget i Ukraina, stigande inflation och kraftiga räntehöjningar pressade värderingsmultiplarna och stängde i praktiken IPO-fönstret. Under 2023 genomfördes färre än tio noteringar totalt på de svenska marknadsplatserna.
Handelsplatsen som kvalitetsfilter
En av rapportens mest framträdande slutsatser handlar om skillnaderna mellan handelsplatserna.
För bolag som genomfört IPO under perioden 2019–2025 uppvisar Nasdaq Stockholms huvudlista en genomsnittlig eftermarknadsavkastning nära noll under perioden, medan Nasdaq First North landar på omkring minus 8 procent, Spotlight på minus 22 procent och NGM Nordic SME på minus 67 procent.
Missa inte: Advokat applåderar Stockholms IPO-våg. Realtid
Volatiliteten förstärker bilden. Den årliga volatiliteten ligger på runt 47 procent för huvudlistan, jämfört med cirka 80 procent på First North, närmare 120 procent på Spotlight och 140 procent på NGM Nordic SME.
Avnoteringsrisken är också kraftigt koncentrerad till tillväxt- och mikrokaplistorna. Av de 94 bolag som noterades på First North under rekordåret 2021 har 26 stycken, motsvarande 28 procent, avnoterats per utgången av 2025. Konkurser och frivilliga likvidationer utgör cirka 13 procent av hela kohorten.
Institutionellt ägande avgörande – men först vid höga nivåer
Rapporten visar att institutionellt ägande samvarierar tydligt med bättre eftermarknadsutfall, men bara vid höga ägarandelar.
Vid nivåer under 50 procent är effekten svag eller obefintlig. Först vid mycket höga institutionella ägarandelar, över 50 procent, framträder ett positivt samband med både högre avkastning och lägre volatilitet.
Läs även: ”Enormt intresse”: Största noteringen på fem år. Dagens PS
”Det räcker inte att bara ha institutionella investerare i ägarlistan. Det är snarare helheten i ägarstrukturen och bolagets mognad som påverkar utfallet”, säger Tidesten.
VC- och PE-ägande visar ett liknande mönster, fast med ett snävare optimalt intervall. Måttliga ägarandelar på 20–50 procent samvarierar med bäst eftermarknadsutfall, medan mycket höga andelar, över 50 procent, ger svagare genomsnittlig utveckling.
Enligt rapporten diskonterar kapitalmarknaden strukturer där börsnoteringen uppfattas som ett förlängt exitsteg snarare än ett långsiktigt kapitalbeslut.
Selektionsmekanism snarare än misslyckande
Tidesten menar att de avnoteringar och värdetapp som syns i statistiken inte enbart bör ses som misslyckanden, utan som en del av hur kapitalmarknaden fungerar.
”I en expansiv marknad, när kapital är lättillgängligt och billigt, kan fler bolag noteras. Och när kapital sedan blir dyrare blir det mycket tydligare vilka affärsmodeller som är hållbara över tid. Den processen är ganska naturlig på kapitalmarknader”, säger han.
Missa inte: Största försvarsnoteringen någonsin – skenade på börsen. Realtid
Han framhåller att tillväxtlistorna fyller en viktig funktion trots den högre risken.
”Det är viktigt att det finns tillväxtlistor. De är utformade för att ge mindre bolag tillgång till kapital tidigare i sin utveckling. Det innebär i sin natur högre risk men också större möjligheter till tillväxt”.
Sverige sticker ut i Europa
Sverige framstår fortsatt som den mest aktiva IPO-marknaden i Norden.
Under 2025 stod Sverige för 27 av totalt 39 nordiska börsintroduktioner, och en av dessa, Verisure, var bland de största noteringarna i Europa under året.
”Vi har en väldigt aktiv marknad och en stark aktieägartradition som gör att fler bolag kan och vill gå till börsen jämfört med många andra länder. Det handlar inte bara om storlek utan också om att kapitalmarknaden är mer utvecklad och tillgänglig”, säger Tidesten.
Samtidigt konstaterar han att den höga aktiviteten också medför en större spridning i utfall och potentiellt högre risk.
Sektorkoncentration och osäker utsikt
IPO-marknaden är strukturellt koncentrerad till fem huvudområden: IT, finans, medicin och life science, industri samt fastigheter. IT och medicin sticker ut med högst andel avnoteringar, medan finans och industri uppvisar stabilare utfall.
Enligt Tidesten påverkas sektorfokuset tydligt av var i marknadscykeln man befinner sig.
”I perioder med expansiv marknad och hög riskaptit ser vi oftast tillväxtsektorer som IT och life science. Medan mer osäkra tider brukar gynna stabilare sektorer som industri, energi och finans.”
Blickar man framåt ser Tidesten en osäker bild. Pipeline för 2026 såg lovande ut, men geopolitisk oro har fått många bolag att pausa sina noteringsplaner.
”Osäkerheten ökar så investerare blir mer riskaverta. Även om vi pratar mycket om strukturella faktorer för den långsiktiga värdeutvecklingen, är bolagen och ägarna såklart väldigt intresserade av den kortsiktiga utvecklingen och att få en rättvis värdering. Det gör att många nu pausar sina noteringsplaner.”
Till bolag som överväger notering har han ett tydligt råd: säkerställ att bolaget är redo för börslivet, med en bevisad affärsmodell, en hållbar kapitalstruktur och en ägarbas som matchar utvecklingsfasen, och välj en marknadsplats som passar bolagets mognad.
”Den matchningen,att verkligen fundera över den och att ha tillräcklig tid för förberedelser, det är det viktigaste”, avslutar han.
