USA väntas sänka räntan igen i kväll, men framtiden för räntepolitiken är höljd i ovisshet. Donald Trumps krav på lägre räntor väcker oro för centralbankens oberoende, samtidigt som ekonomiska signaler pekar åt olika håll.
Trump vill sänka räntan – men gynnar det honom?
Johan Colliander
Uppdaterad: 10 dec. 2025Publicerad: 10 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) väntas i kväll svensk tid sänka räntan för tredje gången på kort tid, till intervallet 3,50–3,75 procent. Marknaden prissätter sannolikheten för en sänkning till omkring 90 procent, enligt CME FedWatch.
Men efter dagens beslut blir framtiden mycket osäker.
Enligt terminsmarknaden finns ingen tydlig konsensus för ytterligare sänkningar under 2026. Först i juni nästa år ser en pluralitet (41,9 procent) av spekulanter en ny sänkning som trolig, skriver Fortune.
Experter: Kraftig turbulens väntar marknaderna
Swapmarknaderna prisar in räntehöjningar i Europa samtidigt som USA fortsätter sänka. Nu varnar flera analytiker för att skillnaden kan utlösa kraftigt ökad turbulens.
Trump kräver räntesänkningar
En viktig orsak till osäkerheten är att Donald Trump i maj kommer att utse en ny Fed-chef när Jerome Powells mandat löper ut.
Trump har öppet sagt att han endast kommer att välja någon som är beredd att sänka räntorna omedelbart, skriver Politico. Det har väckt oro för bankens oberoende och dess globala trovärdighet.
ANNONS
Kevin Hassett, ordförande i presidentens nationella ekonomiska råd, ses som favorit till posten som ny Fed-chef. Hassett är känd för att förespråka lägre räntor och har nyligen sagt att han på sikt vill ”nå en mycket lägre räntenivå”.
Missa inte:
Jobbsiffrorna spretar – väntar stagflation? Realtid
Men Matthew Luzzetti, chefsekonom för USA på Deutsche Bank, säger till Politico att ”det är en helt separat fråga huruvida man kan leverera det resultatet när personen väl blir Fed-chef i juni”.
Han noterar att det blir svårt för någon utifrån att övertyga resten av kommittén att samlas kring en aggressiv sänkningsagenda.
ANNONS
Senaste nytt
Splittrad ekonomi och centralbank
Fed:s beslutsfattare är just nu delade i två läger, skriver Svenska Dagbladet. Oavsett beslut så finns det risker.
Det ena lägret vill inte sänka räntan av oro för inflationen, som i september steg med 2,8 procent i årstakt, tydligt över Fed:s mål på 2 procent.
Läs även:
Fed väntas sänka – men är långt ifrån eniga. Dagens PS
ANNONS
Det andra lägret vill sänka räntan för att stötta en svag arbetsmarknad där arbetslösheten i september steg till 4,4 procent, den högsta nivån sedan oktober 2021.
Även den amerikanska ekonomin är splittrad. Stora AI-investeringar har lyft tillväxten, men samtidigt fortsätter många hushåll att kämpa efter år av stora prisökningar.
Särskilt nedstämda är låg- och medelinkomsttagare, medan mer välbärgade amerikaner har blivit rikare på börsuppgången kopplad till AI-boomen.
Trumps politik komplicerar bilden
President Trumps egen politik gör situationen än mer komplex. Hans omfattande tullregim har redan drivit upp priserna på många produkter i år.
Samtidigt har regeringens hårdare immigrationspolitik lett till en betydande minskning av tillgången på arbetskraft, vilket skapar osäkerhet om arbetsmarknadens verkliga tillstånd.
Missa inte:
Kritiska USA-siffror kan vara förlorade – för gott. Realtid
Trump har nyligen också konkretiserat ett löfte om att dela ut checkar på 2 000 dollar (omkring 20 000 kronor) till låg- och medelinkomsttagare nästa år.
ANNONS
Checkarna ska finansieras med tullintäkter, men enligt Johan Löf, USA-ekonom på Handelsbanken, är löftet problematiskt eftersom det riskerar att späda på inflationen.
”Problemet är att samma sak kan hända som efter pandemin: att stora stimulanser spädde på inflationen. Det vore en jätterisk”, säger Löf till SvD.
Delade meningar bland analytiker
Prognoserna för nästa år varierar kraftigt. ING spår två räntesänkningar 2026, medan Deutsche Bank endast förutser en sänkning.
Läs även:
Investerare oroas över ny Fed-chef. Dagens PS
Pantheon Macroeconomics tippar på tre sänkningar, men påpekar att finanspolitiken och personalförändringar i Fed:s räntesättande kommitté gör utsikterna oklara, skriver Fortune.
Utvecklingen i USA kan även påverka Sverige. Johan Löf noterar till SvD att när räntorna på lång sikt har stigit i USA så har räntorna ofta stigit också i Sverige.
Det påverkar bankernas upplåningskostnader och skulle kunna leda till högre svenska bolåneräntor.
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS