Sverige hamnar på plats tolv när europeiska löner jämförs. Men för arbetsgivaravgifter klättrar vi till femte plats – tio procentenheter över det europeiska genomsnittet. Kombinationen är unik i Europa och kostar tjänsteföretagen tiotusentals jobb enligt ny rapport från Almega.
Sverige unikt dyrt att anställa i – men inte för lönerna
Simon Kronö
Uppdaterad: 03 nov. 2025Publicerad: 03 nov. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sverige betalar 43,3 euro per arbetad timme i tjänstesektorn – 30 procent över det europeiska genomsnittet.
Men när forskare bryter ner kostnaderna framträder ett mönster som sticker ut: det handlar inte främst om lönerna.
Regeringens svar är en tillfällig sänkning för unga som får hård kritik från både näringsliv och fack.
Sverige sticker ut
Sverige ligger på plats tolv när europeiska löner jämförs, men klättrar till femte plats för arbetsgivaravgifter.
Med avgifter på 31,42 procent av bruttolönen hamnar Sverige tio procentenheter över det europeiska snittet, enligt Almegas färska rapport ”Ett dyrt jobb” som jämför 24 länder.
”Det som verkligen sticker ut är orsaken till våra höga kostnader. Till skillnad från exempelvis våra nordiska grannländer, där det främst är lönerna som gör det dyrt att anställa, beror våra höga anställningskostnader på arbetsgivaravgifterna”, skriver Fredrik Östbom och Johannes Nathell från Almega i en debattartikel för Dagens Industri.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Dold skatt
Endast Slovakien, Estland, Tjeckien och Italien tar ut högre arbetsgivaravgifter än Sverige. Men inget av dessa länder har samtidigt lika höga löner i tjänstesektorn.
En tredjedel av den svenska arbetsgivaravgiften utgörs av den allmänna löneavgiften – en dold skatt utan koppling till socialförsäkringssystemet som inte redovisas på lönebeskedet.
Enligt Svenskt Näringsliv skulle enbart ett avskaffande av denna avgift för personer under 26 år kunna skapa 38 000 heltidsjobb.
Tjänsteföretagen särskilt utsatta
För kunskapsintensiva företagstjänster inom juridik, ekonomi och teknik utgör arbetskraften 80 procent av förädlingsvärdet. Höga anställningskostnader slår därför extra hårt.
Tjänstesektorn producerade 2024 mer än hälften av svensk BNP och stod för 48 procent av jobben. Fem av sex nya företag som startades under året var tjänsteföretag.
”Höga kostnader för arbetskraft ökar också risken för att jobb ersätts av AI i snabb takt”, konstaterar Almegas rapport.
ANNONS
Kräver permanent reform
Regeringen presenterade i september en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar mellan april 2026 och december 2027.
Förslaget kostar 12 miljarder kronor och ska ge företag 2 700 kronor mindre i månaden per ung anställd.
Almega kräver att reformen görs permanent och därefter breddas till att omfatta alla. Enligt organisationens beräkningar skulle en generell sänkning på tre procentenheter skapa närmare 100 000 nya jobb.
”Ren skattesubvention”
Men facket ifrågasätter effekten. Stefan Carlén, chefsekonom på Handels, hänvisar till tidigare sänkningar.
”Våra siffror visade att andelen unga anställda minskade i handeln under tiden det pågick”, säger han till Arbetet – och kallar förslaget för ”en ren skattesubvention för att öka företagens vinster”.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har granskat tre studier om effekten. Forskarna landar i att mellan 6 000 och 18 000 jobb skapades – men till ett pris av en halv till en och en halv miljon kronor i skattebortfall per anställning.
ANNONS
Jobben skapades dessutom inte bara i målgruppen unga.
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS