Medan Kina länge har kritiserats för sin utlåning till utvecklingsländer visar ny forskning att USA faktiskt är den största mottagaren av kinesisk finansiering.
Överraskande siffor: USA största mottagare av kinesiska lån


Mest läst i kategorin
En omfattande studie från forskningsinstitutet AidData vid College of William and Mary visar att kinesiska statsägda enheter har lånat ut eller beviljat totalt 2,2 biljoner dollar i stöd och krediter till över 200 länder mellan 2000 och 2023, rapporterar New York Times.
Detta är två till fyra gånger mer än vad tidigare uppskattningar har visat.
Kina eskalerar konflikt med Japan – hotar med repressalier
Spänningarna mellan Kina och Japan har skjutit i höjden efter att Japans premiärminister uttalat sig om Taiwan. Nu har Peking utfärdat resevarningar och hotat med omfattande motåtgärder som riskerar att skada båda ländernas ekonomier.
USA är största mottagare
Mest anmärkningsvärt är att USA toppar listan över mottagare.
Det är ett fynd som står i skarp kontrast till den vanliga uppfattningen att kinesisk finansiering främst har gått till utvecklingsländer genom initiativ som Belt and Road.

”USA och dess allierade i den rika, industrialiserade världen har tillåtit kinesiska statsägda kreditgivare att finansiera kritisk infrastruktur inom sina egna jurisdiktioner”, säger Bradley Parks, AidData:s verkställande direktör och huvudförfattare till rapporten, till CNN.
Senaste nytt
En kreditlinje i varje delstat
Enligt studien har USA mottagit mer än 200 miljarder dollar för nästan 2 500 projekt och aktiviteter som finns i praktiskt taget varje delstat.
Missa inte:
Efter USA:s tullhot – Kina visar att de kan slå tillbaka. Realtid
Mer än hälften av denna kredit var i form av likviditetsstöd till företag, kreditlinjer till stora bolag som behöver kontanter.
Kinesiska statsägda enheter har finansierat byggandet av LNG-projekt i Texas och Louisiana, datacenter i norra Virginia, terminaler på New Yorks John F. Kennedy International Airport och Los Angeles International Airport.
Men även gasledningar, rapporterar Reuters. De har även tillhandahållit kreditfaciliteter för många Fortune 500-företag, däribland Amazon, Tesla, Boeing och Disney.
Skifte mot rikare länder
Forskningen visar en tydlig förändring i Kinas utlåningsstrategi. Medan låg- och lägre medelinkomstländer stod för 88 procent av verksamheten år 2000, är siffran nu nere på 24 procent.
Läs även:
USA i Kinas grepp: ”Tar 10 år att ta sig loss”. Dagens PS
Samtidigt har andelen som går till medel- och höginkomstländer ökat från 24 procent till 76 procent under samma period.
Storbritannien har mottagit 60 miljarder dollar och EU-länderna 161 miljarder dollar under den 24-åriga studieperioden.
Strategi kopplad till nationella mål
Bradley Parks noterar att strategin verkar vara alltmer kopplad till Kinas nationella säkerhetsmål.
”Du ser en snabb upptrappning av gränsöverskridande förvärvsutlåning som är i linje med den politiken”, säger han till CNN om initiativet ”Made in China 2025” som lanserades 2015 för att sporra Kinas utveckling inom avancerad teknologi.
Missa inte:
Kinas ekonomi skakar – svagaste siffran sedan pandemin. Realtid
Kinesiska statsägda kreditgivare har godkänt över 100 lånelöften värda 14 miljarder dollar för utländska kritiska mineraloperationer mellan 2021 och 2023.
Ökad granskning
Transaktioner som involverar känsliga sektorer har blivit alltmer svåra i USA de senaste åren i takt med att myndigheternas granskning har skärpts.
Ett exempel är det nederländska halvledarföretaget Nexperia, som kom under kinesisk kontroll 2019. Men där den nederländska regeringen i år tog över kontrollen efter påtryckningar från Washington, enligt New York Times.
Läs även:
Dramatisk chipdeal över – Europas bilindustri andas ut. Dagens PS
Men alla lån och krediter är inte utställda med ett dolt motiv bakom.
”Vi hävdar inte och vi tror inte att all denna utlåning till USA tjänar någon slags stor geopolitisk eller geoekonomisk strategi, en del handlar verkligen bara om att sträva efter vinst”, säger Parks till CNN.
Men han tillägger att det utgör en viktig utmaning för tillsynsmyndigheter att bedöma vilka transaktioner som är ”godartade och vilka som inte är det”.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.











