Det är nästan ingen tillväxt i vårt grannland i öster just nu. Dessutom visar en rapport att satsningar i Finland under pandemin har kostat stora pengar.
Finlands ekonomi står still – statsskulden ökar kraftigt
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 19 nov. 2025Publicerad: 19 nov. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Flera europeiska länder, däribland Frankrike och Storbritannien, går igenom tuffa perioder i de offentliga finanserna just nu.
Men även här uppe i norr ser det tufft ut, åtminstone i Finland.
Landets ekonomiska utsikter fortsätter att vara svaga samtidigt som statsskulden växer snabbt, skriver Yle.
Blygsam ökning
EU-kommissionens höstprognos visar att landets ekonomi i stort sett står still i år, med en väntad BNP-ökning på endast 0,1 procent.
Efter två svaga år innebär det att återhämtningen bromsar in betydligt jämfört med utvecklingen i både EU och euroområdet, där tillväxten är klart högre.
Tillbakagången i hushållens konsumtion, låga investeringar och en stigande arbetslöshet förklarar mycket av den svaga utvecklingen.
ANNONS
Senaste nytt
En ökning på sikt
ANNONS
Utsikterna ljusnar något på medellång sikt.
Under 2026 och 2027 väntas den finska ekonomin växa något snabbare, understödd av ökande privat konsumtion, stigande investeringar och en förbättrad export när den globala efterfrågan tar fart.
Hushållens köpkraft bedöms gradvis stärkas till följd av löneökningar och förbättringar på arbetsmarknaden.
Trots detta fortsätter Finland att ligga efter den genomsnittliga utvecklingen i EU, där tillväxttakten förblir högre.
Statsskulden ökar
Arbetslösheten, som når upp mot 9,5 procent under 2025, väntas sjunka långsamt de kommande åren. Samtidigt kvarstår betydande strukturella utmaningar i de offentliga finanserna.
Det offentliga underskottet rör sig nedåt men ligger fortsatt klart över EU:s treprocentsgräns.
Statsskulden väntas dessutom stiga från drygt 82 procent av BNP till över 92 procent 2027, vilket skulle placera Finland bland de mest skuldsatta medlemsländerna i unionen.
ANNONS
Ny rapport visar utgifterna
Den ansträngda budgetsituationen kopplas också till en ny rapport från Statens revisionsverk om de kraftigt ökade offentliga utgifterna under coronapandemin, som Yle rapporterar om.
Under åren 2020–2023 steg statens utgifter med sammanlagt 41 miljarder euro, och mer än hälften av ökningen bedöms ha saknat direkt koppling till pandemin.
”Borde respekteras”
En betydande del av de tillfälliga coronarelaterade utgifterna skalades bort mot slutet av perioden, men andra satsningar blev permanenta.
”Regeringar borde se till att utgiftsramen respekteras och att den ekonomiska politiken inte ökar skuldsättningen för mycket”, säger Suvi Kangasrääsiö, senior ekonom vid Statens revisionsverk, till nyhetsbyrån STT.
Läs mer: Avnoterade banken går bäst: ”Mest nöjda med en sak”. Realtid
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS