Den ryska ekonomin måste äta av sig själv för att kunna överleva. Det är slutsatsen som Rysslandskännaren Alexandra Prokopenko drar i en ny analys.
Expert: Rysslands ekonomi har gått in i "dödszonen"
Rysslands ekonomi har gått in i en farlig fas när kriget i Ukraina nu är inne på sitt femte år.
Enligt bedömare befinner sig landet i ett slags negativ jämvikt där staten lyckas hålla systemet flytande.
Men det sker till priset av att långsiktigt underminera sin egen tillväxt på längre sikt – ett kannibaliserande på sin egen kropp, som kolumnisten Alexandra Prokopenko uttrycker det i The Economist.
Större budgetunderskott
Hon jämför det med ”dödszonen”, ett begrepp i bergsklättring som syftar på höjder där människan inte kan vistas länge på grund av syrebrist.
Överfört till den ryska ekonomin menar hon att det inte kan fortsätta som det gör nu.
Tillväxten uppgick till omkring en procent under 2025 och utsikterna för innevarande år är svagare.
Samtidigt har statsfinanserna försämrats snabbt. Budgetunderskottet steg till motsvarande 2,6 procent av BNP förra året, det största underskottet sedan pandemin.
Räntebetalningarna på statsskulden väntas nu överstiga de samlade utgifterna för utbildning och sjukvård.
Tar från den egna ekonomin
Ekonomin har under krigsåren delats upp i två tydliga delar. Den ena består av försvarsindustrin och närliggande sektorer som prioriteras i tilldelningen av arbetskraft, kapital och import.
Den andra omfattar civila branscher, småföretag och konsumentinriktad verksamhet som pressas tillbaka.
Den totala tillverkningsindustrin har vuxit kraftigt de senaste tre åren, men ökningen förklaras helt av militär produktion. Den övriga industrin har samtidigt krympt.
Drivkraften bakom expansionen är omfattande statliga överföringar till försvarssektorn, skriver Le Monde.
Minskade oljeintäkter
Dessa pengar skapar visserligen löner och aktivitet, men till skillnad från tidigare oljeintäkter bygger de inte på externa inflöden.
I stället handlar det om omfördelning inom ekonomin till produktion som i slutänden är destruktiv och inte genererar varaktigt värde, menar Prokopenko.
Samtidigt pressas exportintäkterna. Rysk olja handlas med betydande rabatt jämfört med Brent, vilket har bidragit till fallande energiinkomster.
I januari halverades statens olje- och gasintäkter jämfört med året innan. Den globala avmattningen, med svag utveckling i Kina och stagnation i Europa, förvärrar läget.
Risk för systemkris
För Kreml innebär situationen ett dilemma.
En nedtrappning av kriget skulle kräva trovärdiga säkerhetsgarantier, omfattande demobilisering, lättnader i sanktioner och en omställning av försvarsupphandlingar.
Dessutom behövs en livskraftig privat sektor som kan ta över resurser från militären. Få bedömare ser att alla dessa villkor kan uppfyllas samtidigt.
President Vladimir Putin tycks i stället räkna med att Ryssland kan uthärda pressen längre än motståndarna.
Men ju längre ekonomin drivs i krigsläge, desto större blir risken för en djupare systemkris när anpassningen väl måste ske.
Läs mer: Iran och USA närmare lösning – efter fyra timmars möte. Dagens PS
