Global obligationskris hotar statsfinanserna

Trumps Fed-konflikt skakar marknaden

Utvecklingen på andra sidan Atlanten har heller inte lugnat marknaden.

USA:s president Donald Trumps upprepade attacker mot Federal Reserve har ”fördjupat oron kring centralbankens oberoende”, enligt Bloomberg.

Deutsche Bank: Då hotar en brutal kollaps i USA

Om USA:s president avskedar Fed-bossen Jerome Powell kan USA:s valuta- och obligationsmarknader kollapsa.

Marknaden väntar nu på en avgörande dom om huruvida Trump har legitima skäl att avskeda Fed-guvernören Lisa Cook.

Om det bedöms som lagligt skulle det möjliggöra för presidenten att ersätta henne med en mer duvaktig tjänsteman – det vill säga någon som är mer benägen att sänka räntor oavsett inflationsrisker.

Förändrade spelregler

En avgörande förändring är att centralbankerna inte längre fungerar som prisokänsliga köpare av skulder. Perioden med storskaliga köp av räntepapper i penningpolitiskt syfte – så kallade kvantitativa lättnader – är åtminstone för tillfället över, skriver Dagens Industri.

I stället gäller passiv eller aktiv avveckling av de stora obligationsinnehaven, vilket tillför ytterligare uppåtpress på räntorna.

Missa inte: Psykologen: Så behåller du lugnet på börsen. E55 TV

Samtidigt har efterfrågan från traditionella köpare av långfristiga skulder minskat, delvis på grund av risken för högre räntor och inflation.

”Syndaflod”

Mike Riddell, fondförvaltare på Fidelity International, pekar ut ”en syndaflod av företags- och statsobligationsemissioner” som hjälper till att pressa ner långfristiga skuldpriser, enligt Financial Times.

Jonas Goltermann, biträdande chefsekonom för marknader på Capital Economics, identifierar tre överlappande drivkrafter bakom den globala uppgången i långräntor: finanspolitiska bekymmer, penningpolitik och termpremieffekter som utbuds- och efterfrågedynamik.

Katastrof-obligationer – investerarnas nya favorit

Vissa emittenter är dock inte helt nöjda.

Den globala skulden nådde en rekordnivå på 324 biljoner dollar under första kvartalet 2025, drivet av Kina, Frankrike och Tyskland, skriver Bloomberg.

Smitteffekter når stabila ekonomier

Mitul Kotecha, chef för makrostrategi för tillväxtmarknader på Barclays, beskriver situationen som ”en perfekt storm av oro över nuvarande finanspolitiska riktlinjer som blir inflationsdrivande, potentiellt mer global emission och inte tillräcklig efterfrågan”, skriver Financial Times.

Även länder med historiskt starka statsfinanser känner nu av trycket. Den svenska staten, som med sina 2,8 procent hör till den grupp låntagare som betalar minst för långfristig upplåning, ser ändå sina räntor röra sig uppåt.

”Ränterörelser tenderar att smitta av sig”, konstaterar DI.

Strateger från ING tonar ner idén att denna veckas obligationsförsäljning utlöstes av amerikansk tullmässig osäkerhet. Istället menar de att ”de långa ändarna av räntekurvor förblir under uppåtpress mitt i en blandning av finanspolitiska bekymmer och oro över centralbanksoberoende”, enligt CNBC.

Läs även: Priset på guld slår rekord – tack vare ursvag dollar. E55