Kapplöpningen om att efterträda Christine Lagarde som ECB-chef har inletts. Två tungviktare som aldrig haft presidentposten dyker upp som favoriter.
Spanien mot Tyskland – vem tar makten över ECB?


Mest läst i kategorin
En omfattande chefsomsättning väntar Europeiska centralbanken under de kommande två åren. När Christine Lagardes mandatperiod löper ut i oktober 2027 blir det startskottet för en av de mest betydelsefulla rekryteringsprocesserna i EU:s moderna historia.
Fyra av sex platser i ECB:s direktion blir lediga före slutet av 2027, vilket skapar en sällsynt möjlighet för medlemsländerna att placera egna kandidater i toppskiktet på en av unionens mäktigaste institutioner.
Redan nu, långt innan Lagardes avgång, har positioneringen börjat bakom kulisserna. Det ser ut som att två länder som aldrig haft presidentposten ser ut att ta sig an utmaningen: Spanien och Tyskland, skriver Politico.
ECB ska ha försökt tysta anställda – stäms av fackförbund
Det stormar på ECB:s högkvarter. Efter en kritisk intervju av en fackrepresentant ska ledningen försökt lägga munkavle på anställda.
Spaniens tysta strategi
Madrid har varit iögonfallande tyst när det gäller att nominera en ersättare till sin nuvarande representant i direktionen, vice-president Luis de Guindos, vars mandatperiod går ut i maj 2026.

Den spanska tystnadspolitiken har väckt spekulationer på marknaderna och i politiska kretsar om att eurozonens fjärde största ekonomi siktar högre.
Missa inte:
Spanien rusar – Tyskland på efterkälken. Realtid
För Spanien vore en satsning på presidentposten ett riskabelt spel, men landet har för en gångs skull en stark kandidat. Pablo Hernández de Cos, tidigare chef för Spaniens centralbank och numera generaldirektör för Bank for International Settlements (BIS), ses som en tungviktare, skriver Financial Times.
Han anses bocka av alla kriterier som en respekterad akademisk ekonom med gedigen institutionell erfarenhet.
Fick rätsida på Bank of Spain
Hernández de Cos hjälpte till att återställa Bank of Spains anseende efter en rad fadäser före och under finanskrisen.
Läs även:
Billigare banklån för gröna företag. Dagens PS
Hans prestationer erkändes implicit genom hans två mandatperioder som ordförande för Baselkommittén för banktillsyn, den globala standardsättaren för bankreglering.
Men flytten till ECB skulle kunna kosta Europa BIS-ledarskapet, vilket oroar nuvarande ECB-ledning.
Tysklands chans
Tyskland, som liksom Spanien aldrig haft ECB-presidenten, står inför ett unikt ögonblick.
Den nuvarande Bundesbank-presidenten Joachim Nagel skulle vara det självklara valet. Nagel är, till skillnad från tidigare tyska kandidater Axel Weber och Jens Weidmann som föll offer för sin stelbenta monetära ortodoxi, en mer moderat profil som kan vara mer acceptabel för andra medlemsländer.
Missa inte:
Européer ställer tydliga krav på en digital valuta. Realtid
Enligt FT har Nagel börjat lobba Berlin för att få stöd som nästa ECB-chef och har hållit en rad tal och intervjuer internationellt, inklusive i Grekland, Spanien, Indien och USA.
Men Nagels väg försvåras av Tysklands dominans i andra EU-institutioner: Ursula von der Leyen leder EU-kommissionen, Claudia Buch leder banktillsynen och Verena Ross är ordförande för värdepapperstillsynen.
Holländsk utmanare
En tredje stark kandidat är nederländaren Klaas Knot, som avgick som chef för Nederländernas centralbank i juni efter 14 år.
Läs även:
Digital Euro får tummen ner. Dagens PS
Lagarde gav i oktober sitt stöd till Knot som en potentiell efterträdare och beskrev honom som någon med ”intellektet, uthålligheten och den sällsynta förmågan att inkludera människor”, enligt FT.
Knots enda verkliga problem är att han för närvarande står utanför politiska cirkusen.
Politisk balansgång
Vid sidan av presidentposten startar nomineringsprocessen för vice-presidentposten, där Finland offentligt stött sin centralbankschef Olli Rehn, skriver Eunews.
Missa inte:
ECB: Digital euro kan bli verklighet om fyra år. Realtid
Även Kroatiens centralbankschef Boris Vujčić har nämnts som kandidat.
Även könsbalansen är en viktig faktor. Historiskt har bara 19 procent av ECB:s direktionsmedlemmar varit kvinnor sedan 1998.
Frankrike och Europaparlamentet förväntas särskilt betona könsfrågan.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.












