Amerikanska staten har i en kontroversiell deal tagit en tioprocentig andel i krisande Intel. Men det kan bara vara början enligt den amerikanska presidenten.
Intel gav Trump blodad tand – nu vill han ha mer


I fredags stod det klart att USA går in som tioprocentig ägare i chiptillverkaren Intel, vilket bland annat BBC rapporterade om.
Affären har fått både ris och ros. Kritikerna menar att det är ett hot mot den ekonomiska friheten. De anser att ägande på ett farligt vis luckrar upp gränserna mellan företag och stat.
Donald Trump däremot är nöjd med avtalet med Intel. På sitt social medium Truth Social har han nu gått ut med att han är beredd att göra flera sådana affärer i framtiden.
Läs även:
Gränserna suddas ut – Trump vill äga Intel. Dagens PS
”Jag kommer göra deals som den här vårt land hela dagen lång”, skrev han då.
Presidenten beklagade sig också över alla ”dumma personer” som är upprörda över ett avtal. Avtalet kommer enligt honom att bidra med mer pengar och fler jobb till landet.
Ska inte blanda sig i Intels affärer
Andelen är värd cirka 8,9 miljarder dollar. En del kommer från bidragsfinansiering i samband med lagen om chip, den så kallade CHIPS Act. Resten kommer att hamna under separata statliga anslag för program i samband med tillverkning av säkra chips.
Kevin Hastert, ekonomisk rådgivare till Vita Huset, sa under måndagsmorgonen att Intel-draget är en del i en större strategi. Den handlar om skapandet av en statlig förmögenhetsfond där fler företag kan komma att ingå.
Samtidigt betonar Hastert att USA inte kommer att lägga sig i Intels verksamhet.
Läs även:
Oron sprider sig: Nvidias besked avgör. Dagens PS
Trump skrev redan i februari på beslut om att starta en förmögenhetsfond. Vilket är mycket vanligare bland mindre länder som Norge som har världens största fond som finansierats av landets oljeindustri.
Senaste nytt
Ovanligt, men inte helt nytt
USA är inte ett land som är känt för statligt ägande i bolag. Men det har hänt tidigare menar Kevin Hastert. Han refererar till statens ägarandelar i Fannie Mae och Freddie Mac under finanskrisen.
Under den stora finanskrisen 2008 tog även amerikanska regeringen en majoritetsandel i biltillverkaren General Motors, som då var redo att gå i konkurs.
Läs även:
Brittiska bolaget slog Intel – siktar på Nvidia. Realtid
USA har nu också ingått avtal med Nvidia och AMD. Bolagen tillåts exportera vissa chip i utbyte mot att den amerikanska staten får 15 procent av intäkterna.
Kritiseras för att vara oamerikanskt
Den här nya given där staten och kapitalet närmar sig varandra uppskattas dock inte av alla.
”Att slösa med offentliga pengar skapar främst möjligheter till korruption och politisk favorisering. Att köpa vissa konkursdrabbade företag är bara en tillfällig respit”, skriver Washington Post på sin ledarsida.
Enligt ledarsidan så är den här sortens affärer ett frånsteg från amerikanska principer.
”USA borde inte försöka slå Kina genom att bli Kina. Vi borde konkurrera som vi alltid har gjort: genom att förlita oss på det fria företagandesystem som har tjänat oss så väl så länge”, skriver man.
I Financial Times skriver ekonomen Michael Strain att den nya policyn inte så mycket är ett uttryck för strategisk statskapitalism som ren opportunism. I förlängningen anser han att den här sortens policy är ett hot mot den ”ekonomiska friheten” i landet.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.











