Sverige har ett av världens strängaste system för skuldindrivning, men det verkar inte fungera. Skulden hos Kronofogden växer med 52 miljoner kronor om dagen, och omkring 90 000 svenskar är fast i livslånga skuldfällor. Nu slår forskare larm: systemet måste förändras.
Svenskarna allt mer skuldsatta – systemet räcker inte till
Johan Colliander
Uppdaterad: 21 nov. 2025Publicerad: 21 nov. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Situationen är akut. Under 2024 växte den totala skuldsumman hos Kronofogden med 19 miljarder kronor, rapporterar E55.
Vid årsskiftet var 437 000 svenskar registrerade hos myndigheten. Det är en ökning med mer än 20 000 personer på ett år.
Mellan 2010 och 2024 har den totala skuldsumman ökat med 112 procent och uppgår nu till 137 miljarder kronor, enligt en ny rapport från tankesmedjan Arena Idé.
Tidig pension kan kosta miljoner – så mycket måste du spara
Staten vill att du jobbar längre, men allt fler vill gå i tidig pension. Hur mycket måste man egentligen spara för att klara det?
En rapport från Finansinspektionen och Kronofogden visar att de senaste årens tuffa ekonomiska tider har drivit på överskuldsättningen ytterligare. År 2023 registrerades drygt 160 000 nya låntagare hos Kronofogden, en ökning med 23 procent sedan 2020.
Snabblån bakom många skulder
Problemet växte kraftigt när en ny typ av kreditgivare gjorde sitt intåg på lånemarknaden i mitten av 2000-talet. År 2006 introducerades sms-lånen på den svenska marknaden. Som mest var omkring 100 snabblåneföretag registrerade hos Finansinspektionen.
ANNONS
Dessa lån utgör en mindre andel av hushållens totala låneskulder, men är kraftigt överrepresenterade hos Kronofogden. Enligt rapporten från FI och Kronofogden hamnar 1 av 20 som tar ett snabblån där.
Läs även:
Småsparare flockas till gruvaktier – men riskerna är stora. Realtid
Men bilden av att problemet handlar om oansvariga konsumtionslån stämmer inte, menar forskarna Paula Roth och Elin Molin.
”Till viss del beror skulderna på överkonsumtion, men en klar majoritet beror på sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässor – händelser som människor inte kunnat förutse eller planera för”, säger Elin Molin till EFN.
ANNONS
Senaste nytt
Ett oförlåtande system för skulder
Sverige sticker ut internationellt med sitt strikta system.
En statlig myndighet, Kronofogden, driver in skulder, och mycket få ansöker om skuldsanering. Ännu färre får den beviljad. Bara 7,3 procent av de överskuldsatta ansöker om skuldsanering, och antalet godkända ansökningar har sjunkit med 25 procent de senaste åren, enligt Arena Idé-rapporten.
Läs även:
Så vet du när skulden blivit för tung – enligt experten. Dagens PS
ANNONS
Resultatet är att omkring 90 000 svenskar är så kallade evighetsgäldenärer, fast i en skuldfälla för livet. Vissa har varit registrerade hos Kronofogden ända sedan fastighetskrisen på 1990-talet, skriver EFN.
Forskarna menar att det svenska systemet för skuldindrivning och skuldsanering är en kvarleva från tiden före snabblåneföretagens inträde på marknaden.
”Skuldsaneringssystemet räcker inte till i dagens moderna kreditsamhälle”, konstaterar Elin Molin i EFN.
Försök att bromsa utvecklingen
Lagstiftningen har successivt stramats åt. Sedan i år måste alla kreditgivare ha tillstånd från Finansinspektionen.
Dessutom gäller sedan den 1 mars i år ett räntetak på 20 procent samt ett kostnadstak som innebär att ett lån aldrig får kosta mer i ränta och avgifter än det ursprungliga lånebeloppet.
Missa inte:
Experterna tipsar – så blir du av med dina skulder. Dagens PS
Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr betonar att ”viktiga steg har tagits men fler krävs för en sund lånekultur”.
ANNONS
I en debattartikel framhåller han att ett centralt skuldregister skulle ge långivarna bättre överblick och minska risken för överskuldsättning.
För sent för nästan halv miljon svenskar
Men för de över 400 000 svenskar som redan hamnat hos Kronofogden kommer dessa åtgärder för sent.
Paula Roth och Elin Molin föreslår därför omfattande reformer, bland annat att skuldsaneringsperioden kortas från fem till tre år och att fler ska beviljas skuldsanering i ett tidigare skede.
”Det är lättare att komma tillbaka efter en kortare period och bli ekonomiskt rehabiliterad”, säger Paula Roth till Dagens Arena.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS