När alla plötsligt pratar om samma aktie är det oftast för sent att tjäna pengar. Här är varningssignalerna som avslöjar nästa fomo-bubbla – och knepen för att stå emot.
Känn igen nästa fomo-bubbla – innan det är för sent
Simon Kronö
Uppdaterad: 02 okt. 2025Publicerad: 02 okt. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Gamestop, den senaste guldrushen och kryptovalutor som skjuter i höjden.
Gemensamt för dem alla är att de lockar flest köpare precis när festen börjar ta slut. Varje gång finns samma förklaring: fear of missing out, fomo.
”Ett uppenbart exempel på fomo var Gamestop-hysterin 2021. Visst fanns det de som tjänade pengar, men de allra flesta hoppade på tåget alldeles för sent och köpte på toppen”, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet (börskurs Nordnet), till Realtid.
Men vad förvandlar en rationell investering till masspsykos – och finns det sätt att känna igen varningssignalerna innan bubblan spricker?
Varningssignal 1: När alla plötsligt är börsexperter
Första tecknet är oftast det mest uppenbara, men också det lättaste att missa när man själv är mitt i hetluften. Sparpsykologen Niklas Laninge beskriver det som ett klassiskt beteende bland mindre erfarna investerare.
”De hakar på trender, roterar in och ut ur sektorer främst på grund av hur andra gör. De följer flocken och har ofta otur med tajmingen – och har således sällan någon vidare avkastning att visa upp”, säger han till Realtid.
När kollegan som vanligtvis pratar om väder och fotboll plötsligt har starka åsikter om en specifik aktie eller råvara, kan det vara dags att höja på ögonbrynen.
ANNONS
Inte för att kollegan nödvändigtvis har fel, utan för att det signalerar att trenden nått sin yttersta cirkel av investerare.
ANNONS
Senaste nytt
Varningssignal 2: Du köper efter uppgången
Andra tecknet handlar om när investeringen görs.
”Att hoppa in väldigt sent i en aktie som haft rejäl uppgång och många nya ägare är en klassiker bland fomo-investerare”, säger Laninge.
Problemet är inte uppgången – utan att den redan hänt.
”Risken med fomo är ju att man identifierar en trend när det redan är för sent och tåget har gått. Investeringen blir ofta känslostyrd, impulsiv och risken är förstås att man köper på toppen”, säger Bratt.
Här har vi kärnan i fomo-fällan: investeraren reagerar på historisk data som om den vore en spådom om framtiden.
ANNONS
Men börsen fungerar inte så. Den som köper efter att alla andra redan köpt betalar premium för en fest som redan hållit på ett tag.
Testa dig själv: Har du drabbats av fomo?
Så hur vet man om man själv är på väg in i fällan? Laninge föreslår ett enkelt test:
”Fråga dig själv varför du vill hoppa in i ett värdepapper eller börsen. Är det för att alla andra pratar om det, gör det och att du hör om extrema uppgångar?”, säger han.
Om svaret är ”ja” har du du drabbats av fomo – och riskerar att gå på en ekonomisk smäll.
Men det finns också mer strukturerade sätt att skydda sig. Ett av de mest konkreta verktygen är 10-10-10-regeln.
”Fråga dig själv om du kommer vara nöjd med detta köp om 10 dagar, 10 månader och 10 år. Blir svaret nja ska du nog strunta i att köpa”, säger Laninge.
Automatiskt sparande som skydd
ANNONS
För att undvika att ens hela sparande påverkas av tillfälliga känslor rekommenderar Laninge att dela upp pengarna.
”Att ha ett automatiskt månadssparande som investerar dina pengar brett är en bra grund”, säger han.
Bratt betonar också vikten av spridning.
”Som sparare bör man alltid se till att sprida sin risk, att ha spridning över flera regioner och sektorer och att sprida ut köptillfällen”, säger hon.
Konkret tips: Logga ut från sociala medier
”Logga ut från alla flöden och nyheter som du vet kan trigga fomo och således kortsiktiga beslut”, säger Laninge.
Sociala medier och nyhetsfeeds fungerar som förstärkare av flockbeteende. När algoritmer kontinuerligt serverar berättelser om extrema uppgångar och andras vinster, blir det nästan omöjligt att inte känna press att agera.
Bratt är tydlig med konsekvenserna av att agera impulsivt: ”Risken är att det bara resulterar i stress och att man ångrar beteendet – och därtill riskerar att förlora pengar.”
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS