Ostlänken blir Sveriges dyraste järnvägsprojekt någonsin med en kostnad på 571 000 kronor per meter. Samtidigt som grundläggande problem inom järnvägssektorn lämnats olösta i ett decennium.
Så mycket kostar Sveriges dyraste järnväg – meter för meter


Mest läst i kategorin
Sveriges största järnvägsbygge på 150 år tar form mellan Järna och Linköping.
Ostlänken kommer att kosta 91,4 miljarder kronor i 2021 års penningvärde, vilket ger en prislapp på cirka 571 000 kronor per meter räls, skriver Dagens PS.
Den 16 mil långa dubbelspåriga järnvägen ska möjliggöra hastigheter upp till 250 kilometer i timmen och förväntas stå klar år 2035 efter omkring tio års byggarbete.
”Det kostar så mycket om man ska bygga järnväg. Om det ska gå snabbt vill man gärna bygga raka spår och göra så små anpassningar som möjligt”, säger projektledare Daniel Palm på Trafikverket.
Malmbanan rustas för krig: ”Militär infrastruktur”
Malmbanan rustas för framtida krig, medan Finland investerar i nya järnvägar mot Norge. Bakom döljer sig ett strategiskt skifte i Arktis.
Tekniska utmaningar driver kostnaderna
Trots relativt platt terräng längs delar av sträckan är projektet tekniskt krävande.

I Norrköping väntar långa tunnlar genom Kolmården, byggnation över lerig gammal sjöbotten och flera avancerade broar i tätbebyggda områden.
Läs mer:
Så går det med Sveriges 6 största infrastrukturprojekt – Dagens PS
Ambitionen att dra järnvägen så rakt som möjligt för att möjliggöra höga hastigheter innebär att dyra passager inte kan undvikas. Det är en av de främsta förklaringarna till det höga meterpriset.
Tio år av stillastående
Men samtidigt som Sveriges dyraste järnvägsprojekt tar form visar en ny rapport från järnvägsutredaren Gunnar Alexandersson att grundläggande problem inom järnvägssektorn lämnats olösta, skriver Dagens Nyheter.
Läs även:
“120 procent fler lastbilar på svenska vägar” – Dagens PS
Alexandersson, som i dag är transportforskare vid Handelshögskolan i Stockholm, överlämnade sin utredning om Sveriges järnvägar till infrastrukturminister Anna Johansson 2015.
Nu konstaterar han att förslagen ”bara samlat damm”.
”Jag har ibland fått frågan om vad som egentligen hände efteråt. Men jag har sällan haft ett bra svar, det var ju upp till regering och riksdag”, säger Alexandersson till DN.
Tre kritiska områden förbisedda
Rapporten, som skrivits på uppdrag av Trafikanalys, pekar på tre områden som fortfarande inte utretts: brister i Trafikverkets styrning, bristen på IT-stöd för att ha koll på järnvägens status och politisk oenighet om underhållet.
Missa inte:
Järnvägen: ”10 år och inget har hänt”. Realtid
Alexandersson menar att Trafikverket haft en svår roll eftersom myndigheten ”haft utmaningen att navigera mellan de ibland tvära politiska kasten i synen på egenregifrågan, beroende på regeringsinnehav och riksdagsmajoritet”.
Ministern erkänner problemet
Nuvarande infrastrukturminister Andreas Carlsson säger att han blev förvånad efter tillträdet över att Alexanderssons rapport ”legat och samlat damm”.
”Anledningen är dock uppenbar, det var en ideologisk låsning och den måste vi göra upp med. Flera delar av Gunnar Alexanderssons utredning har legat till grund för det ökade fokuset på att öka tempot i underhållsarbetet”, säger Carlsson till DN.
Läs även:
Nya uppsägningar på Green Cargo efter uselt resultat – Dagens PS
När Ostlänken står klar väntas den bli en ryggrad i framtidens svenska transportsystem. Förutsatt att de grundläggande problemen inom järnvägssektorn kan lösas.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.











