Demografiska förändringar gör morgondagens pensionssystem till en svår utmaning i Europa. Frågan är om medborgarna får vänja sig vid tanken på ett tunnare kuvert.
Rejäla pensioner – ett minne blott för européer?
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 16 jan. 2026Publicerad: 16 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Europas generösa statliga pensionssystem står inför växande ekonomiska och politiska utmaningar när befolkningen åldras snabbt.
Enligt en omfattande genomgång i Financial Times ökar andelen äldre kraftigt i nästan alla större europeiska ekonomier – samtidigt som födelsetalen faller och tillväxten förblir låg.
Kombinationen sätter statsfinanserna under allt större press.
Betalar en stor del till pension
I flera EU-länder går redan en mycket stor del av de offentliga utgifterna till pensioner.
I Italien uppgår kostnaden till drygt 15 procent av BNP, medan Frankrike och Grekland ligger strax över 14 procent.
Även i Tyskland binds en betydande del av de federala skatteintäkterna upp för att täcka underskott i pensionssystemet.
I Sverige är siffran något lägre, men den bedöms stiga eftersom vi har en av Europas längsta beräknade livslängd.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Möttes av stora protester
Enligt European Commission går nära hälften av EU:s samlade sociala utgifter till ålders- och efterlevandepensioner.
Frankrike illustrerar de politiska svårigheterna.
President Emmanuel Macron drev igenom en höjning av pensionsåldern från 62 till 64 år efter hårda protester, men reformen har senare delvis rullats tillbaka av inrikespolitiska skäl.
Färre barn föds
Liknande motstånd mot förändringar syns i flera länder, även där reformer bedöms som nödvändiga för långsiktig hållbarhet.
Samtidigt visar demografiska prognoser att situationen riskerar att förvärras. Medianåldern i Europa är nu över 40 år och väntas stiga ytterligare.
Länder som Italien och Spanien kombinerar mycket hög livslängd med extremt låga födelsetal, vilket innebär att allt färre yrkesverksamma ska försörja allt fler pensionärer.
ANNONS
Riskerar att bli allt högre
Enligt beräkningar från OECD kan Spaniens pensionsutgifter bli de högsta i hela organisationen inom några decennier.
Många europeiska länder har sedan 1990-talet försökt bromsa kostnadsutvecklingen genom att höja pensionsåldern, koppla utbetalningar till inflation i stället för löner eller uppmuntra privat sparande.
Men politiska kompromisser har ofta urholkat effekterna.
Vill helst inte höja skatten
I Tyskland har tidigare automatiska bromsar satts ur spel, och i Italien har delar av regeringskoalitionen velat stoppa ytterligare höjningar av pensionsåldern.
Enligt analysen återstår få enkla lösningar. Kraftiga skattehöjningar, minskade förmåner eller ett större inslag av fonderade pensionssystem kräver politisk samsyn som i dag saknas.
Alternativet är högre ekonomisk tillväxt, men även där är utsikterna osäkra.
ANNONS
Läs mer: ”Europas elit” anklagas för att försöka klamra sig fast. Realtid
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS