Regeringen presenterar sin slutgiltiga position om CSRD-uppskovet – men konflikten med näringslivet är långt ifrån över. Nu väntar tusentals företag på Lagrådets besked.
Näringslivet kräver CSRD-stopp för alla


Mest läst i kategorin
Lagrådsremissen är klar och regeringen siktar på att få igenom lagändringarna före årsskiftet 2025. Förslaget innebär att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD skjuts upp med två år för företag i andra vågen och tredje vågen.
Konkret betyder det att stora företag och moderföretag i stora koncerner som inte har fler än 500 anställda, eller som har fler än 500 anställda men inte är börsnoterade, ska börja rapportera först för räkenskapsåret som inleds efter utgången av 2026 – i stället för 2024.
Missa inte: Svenska storbolag halkar efter miljömålen. Realtid
Små och medelstora börsnoterade företag, samt små och icke-komplexa institut och captivebolag, får vänta ännu längre. De ska tillämpa de nya reglerna först för räkenskapsåret som börjar efter utgången av 2027, konstateras i lagrådsremissen.
Branschorganisationerna har dock reagerat kraftfullt på regeringens begränsade förslag.
Svenskt Näringsliv kräver utökat stopp
Svenskt Näringsliv anser att kravet på hållbarhetsrapportering bör skjutas upp för alla företag – inklusive de börsnoterade bolag med fler än 500 anställda som redan började tillämpa CSRD för räkenskapsåret 2024, skriver Aktuell Hållbarhet.
Svensk Försäkring har framfört ”en liknande synpunkt”, enligt regeringens sammanställning av remissvaren.
Hållbarhet tappar – men 78 gröna bolag vinner i längden
USA vänder ryggen åt hållbarhet. EU backar försiktigt.
Företagarna går steget längre och varnar för att ”ett uppskjutande med två år riskerar att vara otillräckligt för att ge företagen nödvändig tid att anpassa sig till eventuella förändringar i regelverket”, framgår av lagrådsremissen.
Kritiken riktar sig mot att företagen i första vågen – börsbolag med fler än 500 anställda – fortsatt är uteslutna från uppskovet, trots att de redan började tillämpa de komplexa rapporteringskraven.
Senaste nytt
EU-regler begränsar
Regeringens svar på kritiken är kategorisk – kraven enligt 2022 års hållbarhetsrapporteringsdirektiv ger ingen möjlighet att inkludera alla, skriver Aktuell Hållbarhet.
Det finns helt enkelt inte utrymme inom EU:s regelverk att gå längre än vad som nu föreslås.
Läs även: Norska högertoppen: ”Greta Thunberg bör utvisas”. News55
Lagändringarna genomför EU:s ändringsdirektiv 2025/794 från 14 april 2025, som medlemsstaterna ska ha implementerat senast den 31 december 2025.
Under uppskovstiden ska de berörda företagen följa den tidigare lagstiftningen för obligatorisk hållbarhetsrapportering, kallad NFRD (Non-Financial Reporting Directive), enligt Aktuell Hållbarhet.
Frivillig rapportering fortfarande möjlig
Regeringen betonar samtidigt att företag som redan påbörjat sitt arbete med hållbarhetsrapporter inte behöver avbryta det.
”Reglerna om hållbarhetsrapportering medger nämligen frivillig hållbarhetsrapportering”, konstateras i lagrådsremissen.
Svårt för äldre att hitta hållbara fonder
Det är inte alltid lätt att veta vilka fonder som är rumsrena.
Syftet med uppskovet är att förenkla reglerna och minska den administrativa bördan för företag. Samtidigt får företagen mer tid att vidta nödvändiga förberedelser – något som regeringen bedömer kan vara särskilt positivt för små och medelstora företag.
EU-kommissionen arbetar parallellt med åtgärder som ska öka EU:s konkurrenskraft och minska regelbördan, vilket ligger bakom det nu aktuella uppskovet.
Missa inte: EU backar från hållbarhetskrav – slår hårdast mot de små. Realtid

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.












