Två tredjedelar av Kiruna måste flyttas inom tio år, men staten äger marken där gruvbrytning kolliderar med samisk renskötsel. Besked om hur konflikten ska lösas dröjer till tidigast 2027.
Kirunas ödesfråga – i kläm mellan staten och LKAB
Den 20 augusti flyttades Kiruna kyrka genom staden under två dygn – en folkfest som medier från hela världen bevakade.
En vecka senare kom bombbeskedet via en webbsänd presskonferens: ytterligare 6 000 personer måste flytta. Kommunalrådet Mats Taaveniku fick informationen samma dag.
”Man blir så tagen. Det är svårt att ta in”, säger Taaveniku till Dagens Nyheter.
Måste köpa loss mark
Problemet är marken. Staten äger nästan all mark runt Kiruna, och där krockar gruvbrytning med samisk renskötsel – båda riksintressen enligt svensk lag.
I veckan lämnade gruvbolaget in ansökan till Statens Fastighetsverk om att köpa 275 hektar statlig mark för att flytta två tredjedelar av Kiruna, skriver Dagens Industri.
”Det är avgörande att hålla ett högt tempo så att kommunen och vi kan komma igång med planeringen”, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsutveckling på LKAB, i ett pressmeddelande.
”Vi har ingenstans att ta vägen”
För Gabna sameby hotas den sista flyttleden för renar av både LKAB:s planerade bostadsområden och den nya gruvfyndigheten Per Geijer, där brytning av sällsynta jordartsmetaller planeras.
Under hösten bröt samebyn ett 13-årigt samarbetsavtal med LKAB.
”Där går vår sista flyttled för renarna. Vi måste säga nej där”, säger Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande i samebyn till Dagens Nyheter – och tillägger:
”Vi har ingenstans att ta vägen.”
Svar först 2027
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har gett Länsstyrelsen i Norrbotten i uppdrag att samordna riksintressena – klart i juli 2027.
Det är arton månader efter LKAB:s krav på omedelbar lösning.
”Jag kan inte ge ett slutdatum eftersom det beror på vilken typ av prövning som görs”, säger ministern till Dagens Nyheter.
”Det är inte omöjligt” att regeringen slutligen måste avgöra mellan oförenliga intressen, menar han.
Kommunen i kläm mellan staten och LKAB
Kommunalrådet Taaveniku beskrover situationen för CNBC:
”Vi har en stor konflikt mellan kommunen och LKAB, och mellan kommunen och vår egen regering.”
Kiruna har blivit en huvudscen i EU:s råvarustrategi – 80 procent av unionens järnmalm kommer från området.
LKAB har uppskattat kompensationskostnader på 22,5 miljarder kronor över tio år.
Cirka 90 procent av de drabbade har valt att få ett nytt hus byggt istället för kontant ersättning, enligt LKAB:s Niklas Johansson. Men ingen kan säga var de nya husen ska stå.
